Blogg / Nyhetsarkiv


<< Tidigare 10    Nästa 10 >>

Spännande start på ”Suspicion” - men vart bär vägen?

2022-03-19, Johan Lindahl

Kidnappningsdrama på lyxhotell. En händelse som går viralt på det världsvida nätet. I anslutning till detta finner sig en handfull individer misstänkta för brott, möjligen just det här brottet och deras respektive liv skakas om rejält i ett nafs. Till synes verkar de helt orelaterade och allmänt oskyldiga, men frågan man förväntas ställa sig är väl: är de? Intrigen i serien ”Suspicion” på Apple TV+ har en transatlantisk prägel med turer fram och tillbaka mellan de Förenta staterna och det Förenade kungadömet på de brittiska öarna. Fallet involverar utredande myndigheter på båda håll. Rör det sig om några helt vanliga medborgare som bara råkat hamna i en riktig härva eller har de faktiskt gjort sig skyldiga till något allvarligt?

Vad som först verkar vara tillfälligheter kanske är något helt annat. Redan i skarven mellan de två första avsnitten planteras visuella ledtrådar som låter ana att det är mycket vi inte kan vara säkra på här. Och snart handlar det om förhör med en bunt misstänkta individer som alla hävdar sin oskuld. Samtidigt som en person som verkligen osar skuld av något slag är på rymmen, men är slug nog att inte åka fast i första taget. Sedan finns ett antal givna frågor: vem är det egentligen som har kidnappats och vad har det för betydelse? Vem eller vilka är ytterst ansvariga och vad är motivet egentligen? Klassiska ingredienser. Kommer de att användas på något nyskapande sätt?

Mer om ”Suspicion” från IMDb

Relaterat tema: Tema: Originalproduktion från Apple TV+


Livfullt bokslut för ”La casa de papel”

2022-02-12, Johan Lindahl

Slutet. Slutet! Är det här allt, alltså? Fem säsonger. Beroende på hur man räknar. Det kanske vore lättare att dela upp det i två längre berättelser om två stora rån. För det har i grunden handlat om rånare. Kriminella som man lärt sig tycka om eller kanske rentav älska - mot bättre vetande, förmodligen. Många motstridiga saker kan sägas om den spanska succéserien ”La casa de papel” som smög sig fram i ljuset för en handfull år sedan och sedan bara blivit större. Om den blivit kvalitativt bättre och bättre i sitt berättande kan diskuteras. Men mäktigare, allt mer händelserik och tillspetsad, dramatisk och emotionellt engagerande? Ja.

När ett tåg med den här potensen och hästkrafterna drar igång och sätter fart finns till slut inte mycket som kan stoppa det. Många turer fram och tillbaka. Spektakulära sidbyten och hjärnornas krig. Några av de mest envetna eldstriderna i TV-historien. Mycket som utspelats har du väl inte ingått i någons plan, men blivit en del av spelet. I grunden är det temperamentet och personligheterna som gjort det här till en resa som så många världen över valt att följa med på. Nu är jag kanske sent ute med att skriva något om slutet. Men bättre sent… som det brukar heta.

Ska det bokslutas så ska det bokslutas. Ett epos med några av de mest karismatiska, motsägelsefulla och livfulla TV-dramapersonligheterna överhuvudtaget. Det utbredda engagemanget i storförbrytarnas öden och något liknande en grundkurs i hur man planerar och genomför stöldkupper större än livet självt är spännande att analysera i sig. Men staten har inte precis alltid visat sin mest godsinta sida i den här storyn. Men framförallt; i stort sett alla viktiga rollfigurer - och det har blivit ganska många - har fått flera dimensioner och fördjupande bakgrundsteckningar.

Några måste ändå nämnas framför andra. Och vi har väl alla våra olika kandidater till titeln ”Most valuable character”. Kanske berättarrösten ”Tokyo” (Úrsula Corberó) med sin problematiska förhistoria och blandade känslor, tendensen att använda mer våld än nöden kräver men samtidigt ha det där stora hjärtat. Eller ”Berlin” (Pedro Alonso), den charmerande psykopaten som många gånger betett sig tvivelaktigt, men ändå en figur omöjlig att inte fascineras av. Givetvis hans broder Professorn (Álvaro Morte) med sitt nerviga utspel och sina geniala planer, förmågan att improvisera under press och samtidigt en synlig social obekvämhet, som ändå gjorde att han lyckas vinna över sin motpart. Ja, om du inte har sett första säsongen så sluta läsa här. Men attraktionen och det svängiga förhållandet som uppstod mellan honom och polisförhandlaren Raquel (Itziar Ituño) har varit en grundbult. Hon som i sig själv haft en av de mest mångsidiga, genomarbetade och livfullt porträtterade personligheterna.

Sedan måste jag ju nämna en sådan stapelvara i spansk skådespelarelit som Najwa Nimri. Hon tycks vara överallt och varhelst en spansk regissör ställer fram en kamera. Här dök hon upp en bra bit in i serien som hårdhudad och höggravid förhörsledare, ytterligare en personlighet som gjort en fängslande resa under vägen.

Vad var till slut poängen med alltihop? Att du inte kan förändra din natur och bara måste få utlopp för det du har passion för - om det så är att förvalta ett arv av att begå spektakulära brott. Kanske. Eller att alla är människor och vill göra någonting av sina liv. Kanske inte alltid med de mest moraliska intentioner, men vi lever i en komplicerad värld och kan attraheras av mycket vi inte trodde. Framförallt har det nog varit känslan av att alltihop en dag till slut kretsade kring begreppet familj. Just det. Den där gamla arketypiska idén som ligger till grund för så mycket av allt berättande i olika former. Vem hör du ihop med och hur vet du att du verkligen hittat rätt?


”La casa del papel” enligt IMDb

Relaterat tema: Tema: Originalproduktion från Netflix


Film Noir på SVT Play - passa på innan fönstret stänger

2022-01-15, Johan Lindahl

Jo, halvannan vecka till finns de flesta kvar. Strax före årsskiftet laddade SVT Play upp med en hel bunt gamla kriminalrullar från den period som ofta kallas Film Noir. Som regel svartvita filmer med brott i centrum och knepiga relationer. Gärna lagom härjade figurer och antihjältar kombinerat med målmedvetna kvinnor som överlistar inte alltid så intelligenta män. Med mera. Genren har genererat ett antal klassiker men också en hel del som lätt faller under radarn. Så var ska man börja? Säg det. Två exempel på filmer jag själv inte sett förut:

”Vittnet som försvann” (1950): Relativt kort och driven skröna om en man som blir motvilligt mordvittne och sedan flyr brottsplatsen. Många vill veta var han håller hus: polisen, förmodligen mördaren och så frun. Bra tempo, dräpande dialoger och mycket fokus på frun (Ann Sheridan) som kanske är den egentliga huvudpersonen. Rafflande och lätt yrselframkallande final på nöjesfält!

”Flykten till Havanna” (1946): Krigsveteran i behov av jobb söker ett sådant som chaufför till en gangster. Dessutom utvecklar han ett vänskapligt förhållande till arbetsgivarens fru, som verkar aningen missnöjd med sitt liv. Vad kan gå fel? Gott om lurande hotfullhet under leenden och välformulerade fraser. Samt en serie förbryllande vändningar som anstår en film i den här genren.

Vidare finns mer eller mindre kända och alternativt kultförklarade titlar som ”Jakten till gränsen”, ”Lysande gift”, ”Hämndens skugga”, ”Fyra maskerade män”, ”Farlig omväg”, ”Kvinna i rött” och några till. En tid till finns de alltså kvar men som regel inte längre än till slutet av januari. Ett fönster för att orientera sig mer i en viss inflytelserik period i filmhistorien.

Länk till filmsidan på SVT Play


Netflix lustmördar ännu ett år…

2021-12-29, Johan Lindahl

Så, varför inte en favorit i repris? Eller åtminstone en värdig uppföljare till svanesången som släpptes på Netflix för ett år sedan? Ett litet projekt som då kanske direkt provocerades fram av pandemin - men kunde fylla på med ett antal andra eländiga händelser att förlusta sig över. Har 2021 varit bättre? Hmmm… Kanske inte. Det finns i alla fall något att jobba med när skådespelare som Hugh Grant, Lucy Liu, Tracey Ullman och William Jackson Harper (obeslutsamme filosofen Chidi från ”The Good Place”, ni vet) porträtterar fiktiva tänkare och tyckare som kommenterar förloppet med fokus på det minst upplyftande och sådant som genererat konflikter och vånda världen över: fortsättningen på pandemin, upploppen vid amerikanska kongressen i början av året, miljardärer som reser ut i rymden, talibanernas övertagande i Afghanistan, stora skogsbränder och antiklimaktiska klimatkonferenser, vaccinmotståndets mest konspiratoriska sidor, kontroverserna kring Facebook och överhuvudtaget sociala mediers inverkan på den delikata samhällsväven.

Stoff saknas inte. "Death to 2021” domineras av samma sarkasmer och spetsiga sammanfattningar av skandaler och sammanbrytande samhällsstrukturer som sist. Kanske inte lika uppskattat av alla, men för mig är den här timmen ett roande retrospektiv över ett oroande år, precis som fjolårets omväxlande fasaväckande och finurliga odyssé. Ska det bli en tradition det här eller?

Mer om "Death to 2021” från IMDb

Relaterad film: Death to 2020


Störtdykningar i strömningsfloden: ”She Demons” (1958)

2021-11-06, Johan Lindahl

- Vi är berömda! Vi är berömda döda människor!

Han har i alla fall lyckats få kommunikationsradion att fungera åt ena hållet, att få in viss information från yttervärlden. Tyvärr verkar det inte fungera lika bra att kommunicera utåt. Och med expeditionen strandsatt på en synbart öde ö ute i havet, så kunde hjälp någonstans ifrån vara önskvärd. Deras storstilade äventyr har landat dem i trubbel. Inte nog med att de är där de är; stridsplan håller spaningssessioner i närheten och enligt annan information de kan ta in är det fullt möjligt att ön kommer att bombas som del av ett flygvapentest. Allting är strålande. Och den enda kvinnan i gänget har inte tillräckligt många skor med sig. Ändå är det hennes far som betalat för alltihop.

Den lilla olycksaliga gruppen tycks ändå ta situationen i stort påfallande behärskat. Ja, det här är 1950-talskitsch. Skräck? Försök till sådan. Exotiska miljöer i svartvitt, på gott och ont. Terrorfaktorn balanseras omgående med någon form av humor (av högst varierande kvalitet). Budgeten är kanske jämförbar med något av Roger Corman. Och ja, det rör sig om ännu ett exempel på sådant som man kan råka ramla över i röran hos Amazon Prime Video och mer sällan någon annanstans i strömningsutbudet.

Klart ganska snart är att de inte är ensamma på ön. Och att de övriga invånarna därstädes inte nödvändigtvis välkomnar främlingar. Någonstans inne i djungelvegetationen upptäcker sällskapet en grupp unga kvinnor dansande kring en eld, ackompanjerade av suggestiva rytmer från pukslagare. Dessutom ett gäng råbarkade karlar utstyrda i nazistuniformer. Det kommer mera! Sadistiska sällskapslekar. Etiskt ytterst tvivelaktiga experiment inne i ett laboratorium. Vem kunde ana?

Mitt i misären spirar en romans mellan de två tidigare inte så väl koordinerade ledarna för expeditionen. Det vill säga den oförvägne kaptenen och rikemanskvinnan, båda lika oklanderligt klädda och välfriserade oavsett omständigheterna. Jovisst, här väntar konfrontation med klassiskt sinnesrubbad vetenskapsman. Eller i vilket fall en krigsförbrytare från Tredje Riket, efterlyst men undangömd på denna avlägsna ö där han hänger sig åt att fortsätta sina övningar från tiden i führerns tjänst där han en gång var med om att försöka framställa perfekta människor. Härskarrasen, om ni minns. Man kan uppfatta en smula (vad vi i dag plägar kalla) James Bond-vibbar, med skurken som förklarar sina ondskefulla planer med ett lättsamt grin för besökarna, som ändå snart skall tas av daga, eller åtminstone inte lämna ön levande.

Det mesta är lite lagom dumt, men ”She Demons” erbjuder ändå visst underhållningsvärde i sin genre. Om det nu borde kallas schlock som en del av den lägre budgeterade bråten från de här årtiondena ibland rubriceras. Skådespelaren som gör överste naziforskare på ön visar kanske mer entusiasm och sofistikation i sin rollgestaltning än resten. Eller sade jag sofistikation? Gott humör och och passande spefullt smilande hör i alla fall till. Och han gör det bra under omständigheterna, vilket man möjligen kan säga om den blonda kvinnliga huvudrollshavaren också. Konceptet med öar fulla av överraskningar har sin ovederläggliga tjusning och här finns även några hyfsade vulkaniska effekter som bonus. Du kan kalla helheten kalkonartad, men det har sitt kuriosavärde.


Mer basfakta om ”She Demons” från IMDb

Relaterat tema: Tema: Livet i djungeln


Fler infernaliska intriger i andra omgången ”Secret City”

2021-08-08, Johan Lindahl

Hon är tillbaka! Undersökande reportern Harriet Dunkley som reder ut korruption och jagade suspekta politiker i en rejäl härva för några år sedan i miniserien ”Secret City”. Nu har en ny omgång funnits ute ett tag på Netflix. Med fler intriger på australisk mark, företrädesvis placerade i hufvudstaden Canberra. Här smäller det bokstavligen redan efter ungefär två minuter, samtidigt som hufvudpersonen Harriet är på väg att släppas ut i friheten igen. Jo, hon fick betala ett pris för sina undersökningar i den första miniserien och har på sina håll, till exempel i statsapparaten, stämplats som en förrädare. Vad ska hon göra nu? Och hur hänger de nya trådarna som kastas ut ihop, om de gör det? Saker går snett i Afghanistan. Exploderande hus i australisk villaförort skylls på gasläckor. En irakisk väninna till Harriet vill ha svar på något som hände hennes familj för flera år sedan. Ett mord skakar hela maktapparaten. Militärmakten verkar ha en del besvärande hemligheter.

Harriet får ett nytt jobb men det är oklart om hon utgör en tillgång eller en belastning för sin nya arbetsgivare. Konstanta konfrontationer i korridorerna där politiker och representanter för säkerhetsapparat och andra viktiga myndigheter rör sig. Personer från olika sammanhang misstänks vara terrorister eller på annat sätt en fara för samhället och staten. Här händer det grejer. Och även Australien förfogar över viss övervakningsteknik att använda mot andras medborgare och sina egna. Vem kunde ana?

Det tar inte lång tid att koppla greppet igen. Fler konspirationer, givetvis, vad de nu exakt består i den här gången. Den ständiga frågan om vem man kan lita på och hur väl man känner sina vänner - i den mån man har några kvar. Och vilka i politiken som går vems ärenden. Inga nya beståndsdelar, men serien har något. Inte minst har den Anna Torv som ni kan ha sett i exempelvis ”Mindhunter” och ”Fringe”.

Den ibland spända samarbetssituationen mellan USA och Australien som bland handlar annat om satellitövervakning är en viktig ingrediens, liksom överhuvudtaget det militärindustriella komplexet och dess inflytande. Politiker som kanske faktiskt menar väl men inte räcker till. Andra som kan komma ganska långt med verkliga ambitioner att förändra, samtidigt som de dras med sina egna brister. Och andra som rakt av är korrumperade. Vi har sett det förr och det var i princip byggstenarna i första omgången av ”Secret City” också. Men som sagt, den har något visst.

Inte minst för att den andas något liknande systemkritik. Det handlar inte om enkelt ont mot gott. Vissa politiker försöker till och med göra det rätta men hämmas av allt de måste ta hänsyn till i sin position. Så även tjänstemän inom staten och mediala aktörer. Ingen är helt ren och ingen - med några undantag - är helt igenom smutsig. Världen är ur led men det går att krama en hel del dramatisk nerv ur det förhållandet.

Fler hemligstämplade seriefakta från IMDb


Störtdykningar i strömningsfloden: ”Människojakt på Djävulsön” (1979)

2021-07-22, Johan Lindahl

Till att börja med; vilken titel är mest praktisk att hänvisa till? Originalbeteckningen enligt italienarna ska vara ”L’isola degli uomini pesce” och fritänkande svenska översättningen ”Människojakt på djävulsön” är i sammanhanget lagom fantasieggande. Engelska titeln ”Screamers” som används på Amazon Prime Video visar sig i alla fall adekvat under de första tio minuterna när ett litet sällskap med tre män och en kvinna angör en strand i mörkret med en liten båt för att undersöka något, möjligen en skattgömma. Men de är naturligtvis inte ensamma där. Fasansfulla figurer med slemmiga tentakler, möjligen människor men i så fall muterade till monstruösa varelser, vill inte bli störda. Och visar det med all önskvärd eller oönskad tydlighet.

Ett helt annat båtsällskap fyllt av män i matchande uniformer och kanske tvivelaktig bakgrund, stöter också på patrull och går i kvav. Dock inte helt utan överlevare. Diverse strapatser senare: Ön är inte helt obebodd om vi med ’bebodd’ menar att det redan finns människor där. Vilka är de och vad gör de till vardags? Synbarligen en storgodsägare i centrum, med Bond-bruden Barbara ”Älskade spion” Bach som sällskap. Samt ett hushåll av tjänstefolk, eventuellt slavar. Svårt att säga exakt var gränsen går.

Så. Vilda djur och andra mystiska varelser. Vulkanisk aktivitet och voodoo. Vad finns att inte gilla, med den här ön och - om man är på rätt humör - med filmen? ”Screamers” följer mönstret från diverse annan mindre prestigefylld och pretentiös äventyrsfilm ofta producerad av just italienare. Produktionsvärdena är trots allt inte de absolut sämsta och skådespelarna har i vissa fall vad som krävs, även om de inte alltid har fått så mycket vettigt att säga. På vilket språk säger de det, för övrigt? Tja, i den version jag har sett (alltså via Prime Video) är det engelska som gäller. Men italienska kan nog vara fallet i någon också, inklusive dubbningar åt ena eller andra hållet. Korta efterforskningar verkar tyda på att det existerar ett par alternativa versioner av filmen som helhet.

Jo. Ska jag nämna något om evigt återkommande teman som mystiska experiment och vetenskap på randen till det oetiska, liksom girighet och excentricitet på eller över gränsen till ren galenskap? Fantastisk filmkonst är det sannolikt inte enligt någon måttstock, men efter omständigheterna ganska fantasifull och för stunden roande eskapism.

Mer skrämmande filmfakta från IMDb


Rose Byrne rycker upp sig i ”Physical”

2021-07-11, Johan Lindahl

Ni kanske kommer ihåg - eller har inte möjligheten att göra det. 1980-talets hälsovåg med träningstrikåer i grälla färger och ’gympingpass’, i Sverige starkast representerat av en kvinna vid namn Susanne på Sveriges Television (kanalen kommer jag inte ihåg, men det fanns bara två alternativ). Och mycket annat i samma nejd. Här är det amerikanskt 1980-tal, ett gift par i södra Kalifornien med barn och bakgrund i det vilda, glada och lätt upproriska 1960-talet… Men nu har gnistan slocknat på flera områden. Sheila (Rose Byrne) hetsäter emellanåt, även om det inte sätter några direkt synliga spår. Maken Danny (Rory Scovel) är lärare men tjänsten verkar hänga löst. Genom en i första avsnittet löpande inre monolog förmedlas ocensurerade insikter i hur Sheila egentligen tänker. Och det är inte så vackert. Hon är inte nöjd och glad. Finns det någon väg ut ur ekorrhjulet? ”Physical” (producerad för Apple TV+) bjuder möjligen eller troligen på en inbyggd blinkning åt en under det berörda decenniet flitigt pluggad dansgolvsdänga med Olivia Newton-John. Första avsnittet är lite lagom cyniskt, sarkastiskt småroligt och emellanåt dystert. Men det ska väl leda fram till någonting uppiggande, eller? Hur mycket satir över en epok ska det föreställa och hur mycket inspirations-TV om att rycka upp sig ur skoskaften? Potentialen finns att det kan fortsätta vara intressant i alla fall.

Mer från IMDb om ”Physical"

Relaterat tema: Tema: Originalproduktion från Apple TV+


”The Good Fight” river av en revy av 2020 i senaste säsongstarten

2021-07-11, Johan Lindahl

De har hela tiden varit pigga på att kommentera samhällsutvecklingen i USA. Samtidigt som den turbulenta tillvaron på en mestadels afroamerikansk advokatbyrå i Chicago är navet i handlingen. Men hur ska de tackla det som hänt senaste året, hoppa över det helt och låtsas att pandemin inte existerade? Nej, undvika ämnet är inte strategin. Seriemakarna slår till snabbt med att en av byråns medarbetare drabbas av viruset och hamnar på sjukhus redan inom de första tio minuterna i säsongspiloten ”Previously On…” som släpptes nyligen på HBO Nordic.

Distansarbete! Ladda ner appar för videokonferenser! Inslag av polisvåld som direkt hämtade från verklighetens rubriker, parallellt med utflykter ut i det surrealistiska eller lätt hallucinatoriska. Experimenterandet fortsätter - och det känns tryggt.

Inre konflikter på byrån som vanligt. Nya omsättningar i personalstyrkan. Den ständigt närvarande politiska dimensionen. Munskydd i det offentliga livet, inklusive rättssalen. En presidentvalskampanj också, om ni minns den. Man skulle kunna rubricera första avsnittet i den här femte säsongen som ett knappt 50 minuter långt montage; en odyssé genom ett år som vi väl sent ska glömma. Ja, absolut med starka amerikanska förtecken men det ingår i paketet.

Sade jag något om personalomsättning? Jo, det ser ut att bli en del tunga avsked från byrån igen. Exakt om det betyder fullständigt avsked från serien också, vet man aldrig säkert med ”The Good Fight”. Men de har en förmåga att skaka om pusselbitarna regelbundet och även den här säsongen tycks innebära radikala rockader. Hittills har de överlevt alla sådana med bibehållet engagemangsvärde. Hur blir det nu?

”The Good Fight” enligt IMDb

Relaterad film: Good Fight - säsong 3


Anne möter Anne i startskottet för ”Solos”

2021-07-03, Johan Lindahl

Ung kvinnlig forskare, eller student på väg att bli forskare, med stora ambitioner står fixerad vid sina skärmar i ett avancerat experiment i sin mammas källare. Samtidigt som mamman själv är svårt sjuk. Vad är experimentet? Varför så viktigt? Det rullas upp under en halvtimme i första avsnittet av ”Solos” där Anne Hathaway spelar, ja, mot sig själv. Så mycket kan avslöjas. Inspelningsmetodiken ser ut att ha varit idealisk under senaste årets delvis restriktiva pandemirelaterade produktionsförhållanden. Implicit refereras också till att 2020 kanske inte var mänsklighetens bästa år någonsin. Och temat för avsnittet är mycket riktigt sambandet mellan det förflutna, nuet och framtiden. Tidsresor. Jo, det ingår på ett sätt i konceptet. Vad de innebär och konsekvenserna av dem. Men det är mycket som ska redas ut på just en halvtimme i i starten på en serie som han ser ut att ha olika inriktningar och huvudpersoner i varje enskild episod. Morgan Freeman, Uzo Aduba och Helen Mirren är några av namnen i rollistan i efterföljande episoder. Hittills har jag bara sett Hathaway-piloten, men den väckte i alla fall någon sorts intresse hos mig. Resten? Återstår att se…

Mer Solos-fakta från IMDb

Relaterat tema: Tema: Originalproduktion från Amazon



<< Tidigare 10    Nästa 10 >>