Blogg / Nyhetsarkiv

Bli inte ovän med Owen

2009-08-06, Johan Lindahl

Inte den bästa filmen i sitt slag någonsin, men jag gillar slaget och det brukar räcka en bit. Lömska intriger på hög nivå och en lagom dos cynism om sakernas tillstånd här i världen, samt Clive Owen i en roll såsom skräddarsydd - hårdför men härjad och med oddsen emot sig. Filmen kan först se lite för kliniskt uträknad ut, men utvecklas till en mer kvävande effektiv historia. Och så har den med ett par obligatoriska rationaliseringar à la ”Greed is right...” eller "Corruption is how we win.." (från ”Wall Street” respektive ”Syriana”).

”The International" har tidigare recenserats här i spalterna och finns nu ute på DVD. I extramaterialet finns bland annat en bakom kulisserna-film som fokuserar bland annat på just kulisser - och riktiga ståtliga byggnader som det finns gott om i filmen. Det framgår att teamet ville få New York att se lite sjabbigt ut, till skillnad från Berlin, Luxemburg, Milano och Istanbul. Just det, det är en internationell odyssé. Regissören Tom Tykwer har dock också en del intressant att säga om sina filmskurkar, de högt uppsatta bankmän som delvis har sina förebilder i verkligheten:
- De är kultiverade och smarta; inte onda karaktärer. De gör affärer och är pragmatiska, men detta har utvecklats till ett tillstånd av okunnighet om konsekvenserna som pragmatismen för med sig.

Ligger tankegångarna i tiden eller? Filmen har sina brister, men den är definitivt sevärd. Inte bara på grund av den spektakulära skottväxlingen i museimiljö.

Relaterad film: International

Var är Tintin?

2009-08-05, Johan Hultgren

Jag håller på att gå sönder av nyfikenhet på den nya Tintin-filmen, som Steven Spielberg och Peter Jackson jobbar med. Det som är konstigt är att ingenting läckt ut - inga konceptbilder eller manusdetaljer alls. Bara lite bilder i Empire från inspelningen där Andy Serkis struttar runt i en motion capture-dräkt, vilket vi redan sett förr, för typ åtta år sedan. Kom igen, släpp lite på säkerheten nu och ge oss en liten aptitretare!

Tarzanartikeln uppdaterad

2009-08-02

Med anledning av att Brenda Joyce, som spelade Jane mot Johnny Weissmüllers Tarzan i flera filmer, avled i juli har Hazzan uppdaterat sin artikel om just Tarzan. Uppdateringen berör även apan Cheeta, som i år är föremål för en egen biografi!

Relaterad artikel: Hazzans Hollywood: Tarzan

Världens värstingar?

2009-07-24, Johan Lindahl

Ja, nu är vi där igen, med någon som ska lägga ut texten och lista det bästa, det bästa av det värsta, värstingarna bland de bästa eller...bara det värsta helt enkelt. Brittiska Futuremovies räknar i alla fall upp tio förslag på de mest kontroversiella filmerna genom tiderna, flera av dem välkända men inte alla lika universellt erkända som stor konst. Gemensamt är i alla fall att de haft förmågan att skapa skandaler och skarpa lägen i både kulturkonnässörernas korridorer och utanför. Djärvt nog har en alldeles ny film tagits med och gissa vilt nu... Ja, det är Lars von Triers ”Antichrist”.

Några andra exempel ur högen: David Lynchs ”Blue Velvet”, Monty Pythons ”Life of Brian”, Stanley Kubricks ”A Clockwork Orange” och Pasolinis ”Saló”. Påfallande många av filmerna gjordes under det uppenbarligen vildsinta 1970-talet, som jag själv mest har oskuldsfulla barnaminnen av. Men filmer från den eran brukar ju ha en tendens att framhålla andra egenskaper.

Om jag räknar rätt i hastigheten har vi på Russin recenserat fyra av de tio produktionerna på listan. Hör de hemma där - på listan alltså? Spontant skulle jag kunna överväga alternativ som ”Sinnenas rike”, ”Irréversible" och "Nationens födelse" av lite olika skäl. Och bara tio exempel är väl egentligen lite ynkligt...

Men se och bedöm själva för all del:

FutureMovies fulingar

Sam Raimi gör Warcraft-film

2009-07-22, Andreas Hallgren

Det är nu officiellt att det blir Sam Raimi ("Spiderman", "Evil Dead" m.fl.) som regisserar en kommande film baserad på dator- och online-spelet "Warcraft".

Filmen är en storbudgetsatsning som bör kunna erbjuda massiva scenerier, undersköna landskap, magi, underliga varelser och, om jag tar de åtskilliga timmar jag spenderar i World of Warcraft som grund, ett överflöd av jättelika spindlar och ett oändligt springande fram och tillbaka.

"Warcraft" beräknas får premiär 2011 och det återstår väl att se de lyckas övertyga spelets fans om att en film verkligen är en bra idé. Själv ser jag mest fram emot att på ett underhållande sätt få reda på vad spelet egentligen handlar om, utöver att vara en blodigare variant av medeltidsveckan i Visby.

Pistolposen in action

2009-07-22, Anders Lindahl

Dagens startsida i dess nedanstående konstellation är ett ypperligt och helt oavsiktligt exempel på ett film-PR-fenomen som det sällan skrivs analyser om: nämligen bilden med 'pistolposen'.

Här ser vi oftast skurken eller hjälten bakom sin utsträckta revolver eller pistol, med vilken han eller hon siktar på någon till synes strax bakom och till sidan om kameran. Posen utstrålar ofta coolhet, men ibland också desperation, och den är så vanlig i pressmaterialet från olika filmer att den ibland verkar tas med bara för syns skull, även i tunga dramer där pistolposen bara dyker upp en enda gång.

Jag har inga kloka ord att erbjuda om detta, utan nöjer mig med nedanstående bildbevis och förhoppningen att ordet 'pistolposen' i denna betydelse nu ska bli en självklar del av cineastens vokabulär.

Russinrecensent såg inte klart skräckfilm

2009-07-15, Anders Lindahl

Det händer inte ofta att jag inte ser klart en film. Det händer, när jag tänker efter, nästan aldrig. Det är liksom 'bad form' att inte hänga med till slutet.

Men så en dag skulle vi se på filmen "The Tomb" ur Nobles Dark Label-serie, och det gick bara inte. Efter en kvart var det uppenbart att detta skulle vara ett ogenomförbart projekt. Jag blev orolig att DVD-spelaren skulle ta skada, för att inte tala om min egen förmåga att hädanefter kritisera andra filmer. "Hell Ride" kändes plötsligt som en ganska okej rulle. Plötsligt önskar man att DV-formatet och digitala redigeringsprogram som vem som helst kan använda aldrig hade skapats.

Tydligen är Ulli Lommel rätt känd för att göra filmer som är så dåliga att man inte kan se dem, och det känns som en viktig tjänst till den filmtittande allmänheten att vidarebefordra denna otvivelaktigt sanna tes.

Nu hör det till saken att Noble Entertainments Dark Label lanseras som ungefärligen "gräddan av deras skräckutbud" och till deras försvar vill jag säga att det inte stämmer. De har släppt en massa bra skräck, men inte i första hand i denna serie. Kanske skulle Dark Label må bättre av att beskrivas som "serien för dig som vill se skräckfilmer som du annars aldrig skulle ha hittat någonstans". "The Chair" hade sina poänger, "Strippers vs Zombies" har något slags humor, men 'skräckgräddan' tillhör ingen av dem.

Nu väntar jag på Argentos "Mother of Tears". Kommer den trotsa trenden? Hoppas kan man ju alltid. Svensk release på den är i skrivande stund framskjuten till oktober och recensionerna från dem som haft förmånen att se den är så skiftande att inga tydliga slutsatser kan dras. Spännande!

(Okej, jag överdrev för dramatisk effekt - ingen film kan få "Hell Ride" att kännas okej vid jämförelse...)

Älskvärd eller bara... härligt udda?

2009-07-02, Johan Lindahl

Ikväll visar SVT filmen ”I Heart Huckabees", en av de där skapelserna som värjer sig spontant mot både genrebestämning och sluga effektiva sammanfattningar. Dialogrik är den i alla fall och med vissa oväntade fantasy-fasoner mitt i filosoferandet - om jag minns rätt. För några år sedan såg jag den på DVD, men någon riktig recension blev inte av. Kanske var den för udda...Men definitivt oförtjänt av att hamna i total glömska.Regissören heter David O. Russell, är inte överflitig men har svarat för åtminstone en nästan-klassiker i "Three Kings”. Och en rätt eklektisk rollista ger oss Mark Wahlberg, Jason Schwartzman, Dustin Hoffman, Isabelle Huppert och Naomi Watts i ledande positioner. Blir du sedan förälskad eller förb... något helt annat av resultatet, så tar jag inget ansvar för någotdera.

Från förnyare till freakförklarad till...

2009-06-28, Johan Lindahl

Jo, han gjorde ju faktiskt det, det som alla tjatar om nu. Förnyade musikvideon, den nyss avlidne Michael Jackson. Han som var stjärnan över alla andra stjärnor under det 1980-tal då jag själv upplevde tonårstiden och medieutbudet var aningen mer begränsat än nu. I en tid då det enda TV-bolaget i landet kunde påannonsera något i stil med att 'i kväll cirka klockan 23 när de yngsta gått och lagt sig, då kan ni andra ha chansen att se Michael Jacksons nya mycket speciella och banbrytande musikvideo ”Thriller”'. Det var säkert inte exakt så de sade, men det är inte omöjligt...

Just ”Thriller” regisserades ju av den då tämligen hete John Landis, medan ”Bad”-videon några år senare rattades av ingen mindre än Michael Scorsese (som jag nu lyckats nämna två bloggar i rad). Båda de exemplen stack ut för att de bröt upp det traditionella riv-av-låten-till-rörliga-bilder-konceptet och snarare såg ut som minimusikaler eller kortfilmer med en story byggd runt ett musikstycke. ”Bad” anges av IMDb som 17 minuter lång - var den verkligen så lång? Tydligen.

Ingen annan hade riktigt prövat sådana storvulna idéer i musikvideons värld - och inte så många efteråt heller, faktiskt. Rent konstnärligt sätter jag väl Peter Gabriels samlade musikvideobibliotek över Jacksons, men dock. Han var en ojämn artist, men som rimligen haft ett gigantiskt inflytande på hela populärkulturen de senaste 20 åren. Som så många andra hyllade artister genom historien misslyckades han troligen med att tygla sina egna demoner - vilka de nu egentligen var - förirrade sig in i en mörk tunnel och kom aldrig ut på andra sidan. Pardon my pop-psychology.

Min personliga favorit rent musikaliskt, blev ganska snabbt ”Beat It” och så är det nog fortfarande. Synd att han nu levt upp till titeln. Sov i frid.

Lost à la Lehane och Leo

2009-06-21, Johan Lindahl

Genialt eller vansinnigt? Av mystiska öar kan man göra mycket på film (och TV!) men när jag först hörde om filmatiseringen av Dennis Lehanes thriller ”Shutter Island” (”Patient 67” i svensk utgåva) var jag kanske en aning...skeptisk. Är det en perfekt bok att filma eller författarens mest ofilmvänliga? Den satte i alla fall myror i huvudet på mig när jag läste den - särskilt slutet som jag fick repetera ett par gånger. Nu är det inte vem som helst som åtagit sig uppdraget, utan själve Martin Scorsese, med Leonardo DiCaprio, Ben Kingsley, Max von Sydow och Emily Mortimer i ledande roller. Nu finns också en trailer ute på vift och verkar faktiskt ganska lovande.

Tidningen Total Film bidrar dessutom med intryck från argentinska filmaren Celia Murga som följt inspelningen (se länk nedan) inklusive en del avancerat namndroppande som Luis Buñuel och Roberto Rossellini. Premiärdatum är utsatt till början av oktober i flera länder, inklusive Sverige. Och trots mina inledande farhågor är det här en av de filmer jag bara blir tvungen att se i år. Om Gud är god och vi får leva, som stävet lyder.

Skärgårdsdoktorn enligt Scorsese

<< Tidigare 10 Nästa 10 >>