2010-talets bästa tv-serier

russin.nu sammanfattar seriedecenniet 2010–2019

---

När vi på russin.nu för tio år sedan sammanfattade förra filmdecenniet var det inga större diskussioner om att ha en lista med tv-serier också. Mycket har hänt sedan dess, inte minst streaming-revolutionen. Det finns fog för påståendet att ”serier är det nya film!” (om man tillägger att film också är det nya film). Nu känns det självklart att vi ägnar en artikel åt att sammanfatta vilka produktioner för den lilla skärmen (eller gigantiska vardagsrumsskärmen) som lämnat det starkaste avtrycket på oss, eller helt enkelt underhållit mest. Här finns både långkörare och miniserier, fantasy, drama och komedi.

Algoritmen

Samtliga i russinkvintetten har lämnat in en lista med tio titlar, rangordnade. De serier som fått flest röster har hamnat högst upp. De serier som fått lika många röstare sorteras inbördes efter poängen de fått från sin rangordning. Det är fasligt vetenskapligt alltihop.

Är listan korrekt?

Vad är det då som säger att vår lista är den rätta? Nästan ingenting, även om tjugo år av filmskriveri på webben åtminstone borde förläna oss en viss cred. Ihopskramlad av fem livspusslande cis-män lär väl knappast listan spegla den magnifika bredd som dagens tv-landskap uppvisar; det kan nog på gott och ont kännas lite mainstream. Det är bara en lista, helt enkelt. Mycket nöje!

Vem är vem?

AH: Andreas Hallgren
AL: Anders Lindahl
CL: Christer Lundevall
JH: Johan Hultgren
JL: Johan Lindahl

Serier i alla ära men det blir väl en filmlista också?

Jodå.

---

Decenniets allra bästa serier

1. Game of Thrones

Kanske inte oväntat var det GoT som fick förstaplaceringen. Det var bara en russin-recensent som inte hade med den på listan.

AH: ”Drakar, zombies, onödigt komplicerade storylines, alldeles för många personer att hålla reda på innan de överraskande dör, omotiverad HBO-nakenhet, rätt många missar längs vägen men också övervägande en hel del storslagenhet. "Game of Thrones" är helt klart årtiondets tv-serie.”

JL: ”Sällan har en så upphaussad serie polariserat publiken så mycket under sin sista stafettsträcka. De hade väl helt enkelt gjort uppgiften att frälsa hela världen omöjlig för sig själva. Men helheten är en bedrift på i stort sett alla plan.”

AL: ”Tyrion for president!”

2. Stranger Things

CL: ”Publikfrieri på hög nivå, men det är vansinnigt bra ihopsatt!”

AH: ”Åttiotalet är bättre fångat i den här teveserien än det någonsin var när det faktiskt inträffade. Och utöver det en genuint underhållande och välgjord serie.”

JH: ”Jag är ingen superfan av denna serie, det eviga populärkulturrefererens-jagandet är rätt tröttsamt. Men produktionsvärdet och underhållningsvärdet går inte att förneka, samt att serien hållit en jämn kvalitet genom de tre säsonger som hittills sänts.”

3. The Americans

JL: ”Visst. De spionerar en del. Och levererar en speciell form av 1980-talsnostalgi. Men framför allt handlar det om konsten att hålla ihop en familj och vårda sina viktigaste relationer, liksom att lyckas behålla sin själ och identitet…”

AL: ”Fantastiskt bra! Ofta jobbig, inte alltid superunderhållande om man ska vara ärlig, men vad bra den är! Och dom! (Keri Russell och Matthew Rhys).”

4. The Walking Dead

AL: ”Den började lite tveksamt och har visat svaghetstecken på senare år. Men den har behållit integriteten och sträckan säsong tre till och med fem är en mara att minnas för livet.”

AH: ”Mer odöda i rörelse. Jag somnade visserligen själv in halvvägs genom säsongerna och har inte återhämtat mig ikapp ännu, men The Walking Dead har ändå en självklar plats på listan.”

5. Breaking Bad

JH: ”En av de bästa serierna - punkt. Från Bryan Cranstons makalösa insats som den komplexa huvudkaraktären Walter White, till den minst lika imponerande skaran birollsinnehavare, till den mycket skickligt hopsnickrade dramaturgin. Allt är top notch.”

JL: ”Det borde inte ha fungerat så bra som det gjorde. Kan man ens beskriva synopsis och de generella förutsättningarna utan att skrämma bort all tänkbar ny publik? Undan för undan var vi till slut ganska många som drogs in i en medelålders bitter kemilärares vedermödor i jakten på en ny karriär – på den kriminella banan. Serien blev bara bättre och bättre. Och till slut bäst.”

6. Penny Dreadful

AH: ”Snygg, smutsig vampyr-victoriana med en strålande Eva Green i huvudrollen.”

JL: ”Gotisk retroskräck med troligen alldeles för många ingredienser och idéer inbakade, men vann mycket på att våga ta sig själv på allvar. Få leenden. Men en vansinnigt vacker och virvlande resa in i mörkret och ut igen. Delvis.”

7. Black Mirror

JH: ”En “Twillight Zone” för 2010-talet. Fristående episoder inom varierande genrer som belyser olika aspekter inom dagens (och morgondagens) teknologi. Alla avsnitt är kanske inte top notch, men lägstanivån är mycket hög.”

8. True Detective

AL: ”Liksom alla andra tänker jag främst på första säsongen. Men vilken säsong…!”

9. The Handmaid´s Tale

AH: ”Jag erkänner, jag har inte sett mer än två avsnitt av "The Handmaid's Tale". Vilket beror på att den var för oroväckande och tankeväckande, vilket i sig gör att den får sin plats här på listan.”

10.Chernobyl

JH: ”Hatten av för Stakka Bo! Den svenska avundsjukan går liksom inte att upprätthålla när man ställs inför sådan här kvalitet. ”Chernobyl” är pedagogisk utan att någonsin bli tråkig - och känslosam utan att någonsin skriva folk på näsan vad som ’rätt och fel’.”

AL: ”Inte bara en förintande dom över ett politiskt system som nära nog tillät en katastrof att bli en global jättekatastrof, utan också ett lika sansat som starkt hjälteporträtt över dem som offrade allt för plikten, vetenskapsmän såväl som brandmän och gruvarbetare. Stämningen är för övrigt helt uppslukande.”

11. Dark

AH: ”Tyskt, mörkt och förvirrande om tidshoppande - vad kan vara fel med det.”

12. Narcos

JL: ”Underskön natur och urbana smältdeglar. Svindlande affärer och brutala uppgörelser. En historia som torde kunna återberättas på flera sätt, men det här är ett nästan konstant fängslande sådant.”

JH: ”Styrkan i ”Narcos” är den starka känslan av autenticitet. Dokumentära inslag och fiktion blandas sömlöst och historien om Pablo Escobars uppgång och fall är synnerligen fängslande.”

13. Black Sails

AH: ”En prequel till Skattkammarön som snart står på egna (trä)-ben, inte minst genom ett gott jobb från Toby Stephens i huvudrollen.”

JL: ”Sagolikt spektakel men svårsåld intrig, tycktes många reagera i början. Och de styrande vid rodret försökte aldrig förenkla eller gå alla invändningar till mötes. Tack och lov. De körde till synes sin vision in i mål med både bastant energi och bitterljuv eftersmak.”

---

Bubblare

De här fick bara en röst från en enda redaktionsmedlem. Det är inte så illa det …

The Leftovers

AL: ”Jag har inte ens sett hela, men det jag har sett är så starkt och intressant att det inte finns något att tveka på: den måste vara med på listan.”

Better Call Saul

JH: ”Denna spinoff till ”Breaking Bad” är nästan lika bra som sin föregångare – men av helt andra orsaker. Vad som ibland tenderar att bli en ”one man show” med karismatiske Bob Odenkirk – briljerar med välskrivna sidokaraktärer som Kim (Rhea Seehorn) och komplexa brodern Charles (Michael McKean).”

Billions

JL: ”Stora pengar, stora egon, småsinta reaktioner och revanschbehov. Vi är kanske inte som de, men de är ändå vi.”

The Terror

JH: ”Nu ska sägas att jag bara sett första säsongen, och med tanke på att varje säsong är en helt ny setup med nya skådespelare så kanske placeringen på denna lista är vansklig, men första säsongen är en riktigt spännande – med Jared Harris (från ”Chernobyl”) som sjökapten på ett fartyg som fryser fast i isen under en expedition för att utforska nordvästpassagen i mitten av 1800-talet.”

Ozark

AL: ”Serien som är vad alla sa att ”Breaking Bad” skulle vara: en psykologiskt komplex och nervigt spännande berättelse om familjefadern som snabbt måste lära sig reglerna för brottets bana. Jason Bateman är i och med denna och ”Arrested development” officiellt en av mina favoritskådisar.”

Wentworth

JH: ”Denna australiska reboot av tv-klassikern ”Kvinnofängelset” fångar allt som var bra med den gamla serien från 80-talet och placerar det i en modern kontext. ”Bara ett avsnitt till”-känslan återkommer frekvent.”

Silicon Valley

AL: ”Karaktärerna, twistarna, insikterna. En otroligt rolig och påläst inblick i en startups toppar och dalar inom mjukvarubranschen som vågar vara vass men aldrig glömmer bort att engagera. Richard Hendricks ständiga etiska huvudbryn fångar så mycket av vår tid. ”

Bron

En serie om brobyggande. Eller hur det nu var...

The Knick

JL: ”Ja, jag förstår. Den gick de flesta förbi. Och attraktionen i att följa ohälsosamt banbrytande läkarvetenskap i ett New York á la 1900 kanske begränsas till en fåtalig skara. Men alltså, Clive Owen i centrum. Samtliga 20 avsnitt regisserade av Steven Soderbergh. Det kunde inte slå slint.”

Community

AH: ”Vi lättar upp stämningen med den skruvade och nyskapande komediserien Community. Lätt årtiondets mest genomgående underhållande serie.”

Homeland

En serie om hemland. Eller hur det nu var...

Prison Break

AH: ”Fängslande. Åtminstone i de två första säsongerna.”

The Trip

AL: ”Från England till Italien och senast Spanien. Steve Coogan och Rob Brydon åker runt, imiterar andra skådespelare och äter god mat i vad som på sitt sätt är fulländad underhållning.”

Carnival Row

AH: ”Det kan vara för tidigt med en placering på listan för denna nya fantasyserie, men en intressant story snyggt genomförd kan inte vara helt fel.”

Twin Peaks: The Return

JH: ”Även om “Twin Peaks” förstås har sina stadiga rötter i 90-talet kan tredje säsongen av serien nästan ses som en fristående serie, då den – ganska oväntat – kapar många av banden till de första två säsongerna. Även om tredje säsongen i sin helhet kanske inte håller hela vägen (det gjorde i ärlighetens namn inte de två första säsongerna heller) så finns det tillräckligt med klassiska och fullständigt briljanta enskilda scener för att göra ett bestående intryck i tv-historien.”

Fargo

JL: ”Tider och karaktärer växlar för varje säsong. Men stämningen och den skeva vinklingen av verkligheten är ändå densamma. Även om det är svårt att överträffa andra säsongens 1970-talsskildring av familjer i fejd och girighetens djupa grav i det mänskliga psyket.”

Manhunt Unabomber

JH: ”Fascinerande inblick i jakten på Unabombaren Ted Kaczynski, både från bombarens eget perspektiv och från männen och kvinnorna som jagar honom.”

Mindhunter

AL: ”Tålmodig och fängslande, perfekt men mänsklig.”

Westworld

JL: ”Har jag förstått precis allt så här långt? Antagligen inte, men det är ändå en så kraftfull kakofoni av intryck och idébyggen att det blir svårt att motstå, och inte minst att släppa efteråt.”

© Anders Lindahl
2019-11-03

Sök