Gravity (2013)

Och i rollen som George Clooney ser vi... George Clooney!

Cirka tjugo minuter in i filmen håller jag på att kräkas. En kompakt hamburgare på ett kvarts kilo var inte riktigt rätt uppladdning inför den här biokvällen. Ryan Stone (Sandra Bullock) snurrar runt i vansinnig hastighet, och 3D-effekten gör mig mer påverkad än vanligt.

Till slut lyckas både jag och Ryan reda ut det prekära läget, och tur är väl det. Gravity är nämligen precis lika bra som den extremt enhetliga kritikerkåren ger sken av.

Men vi tar det från början. Ryan Stone är uppe i det blå på sitt livs första rymdpromenad. Med sig har hon Matt Kowalski (George Clooney) som, otroligt nog, gör sin karriärs sista rymdpromenad. Uppdraget måste dock avbrytas illa kvickt eftersom illasinnat rymdskrot är på väg rakt emot våra hjältars arbetsplats.

Mer än så ska nog icke förtäljas i förväg, ty Gravity är tämligen lätt att spoila sönder och samman. Hoppa över trailers, "making of" och annat tjafs, jag hade personligen föredragit om jag inte sett trailern tidigare.

Hur som helst, vi snackar 90 minuter extrem spänning med få vilopunkter. Aldrig har 3D på bio fyllt sin funktion lika bra som i Gravity. Aldrig har en film framkallat en sådan enorm klaustrofobi i undertecknad. Och aldrig, inte en chans, att Gravity inte vinner en Oscar för bästa ljud.

Gravity balanserar hårfint på gränsen till att man tänker "Nämen vafan, nu är det ju bara för mycket. Lägg av!" Men det är det extrema händelseförloppet som har stor del i filmens storhet. Som sagt, det är hårfint, och jag sväljer betet med hull och hår.

© Christer Johansson
2013-10-30

Originaltitel: Gravity
USA, 2013
Regi: Alfonso Cuarón
Med: Sandra Bullock, George Clooney, Ed Harris

Genre: Drama, Sci-fi, Thriller
Svensk biopremiär: 2013-10-25

Relaterat ur russinbloggen
2014-03-02: "Gravity" - given herre på Oscar-täppan i natt?

Sök