Aladdin (2019)

Originalet är fortfarande ett steg före

3 russin

Live action-remake-vågen från Disney sveper vidare och turen är kommen till ännu en 90-talsklassiker.

Med en markant längre speltid hinner de ta ut svängarna men det här är i allt väsentligt samma historia som i en av mina favoriter bland Disneys tecknade. Refererande eller bara fritänkande varianter på klassiska repliker och jakter genom staden Agrabas färggranna sagogator. Några nya sånger, men de gamla är definitivt också fortfarande med. Det känns tryggt och lite lagom oförutsägbart, småbusigt mer än provocerande.

I prologen ser vi Will Smith berätta en historia för sina barn på en charmig liten båt. Det krävs inget geni för att räkna ut hur det ska knytas ihop, men det gör inget. En prinsessa förklädd till vanlig människa hamnar i trubbel på marknaden och får hjälp av charmig tjuv med gullig apa. Känslor uppstår men hur ska en vanlig kille kunna gifta sig kungligt? Lösningen kanske kommer i form av en lömsk visir från slottet som lockar med rikedom och framgång om han bara hämtar en viss liten lampa från en märklig grotta ute i öknen. Inget går dock riktigt som någon tänkt sig och snart nog har Aladdin både en flygande matta och en ny vän i form av en spexig ande som erbjuder tre önskningar.

Guy Ritchie har föga oväntat fått bra fart i vad som alltså inte är en bild-för-bild-återskapelse a la ”Lejonkungen”. Det är familjevänligt och städat men inte livlöst. Prince of Persia-parkour och relativt okända (förutom Smith) skådespelare som sköter sig bra i huvudrollerna. Mer presentation och prat mellan de tu. Mer illdåd och ränker från Jafar, och mer dialog mellan honom och Aladdin.

Jasmine är en prinsessa som uttryckligen säger att hon borde härska över riket, gamla traditioner till trots. Att gifta sig för att gamle far sultanen behöver någon som härskar efter honom lockar inte. Will Smiths ande kör sina egna öppningsrepliker men den gamla sången. Här anas ofta mer Maui från ”Vaiana” än Robin Williams. Han går om möjligt mer överstyr med ’prinsens’ entré i staden och Ali/Aladdins monumentalt misslyckade möte med prinsessan och den efterföljande festen med dansnummer är rejält, fånigt underhållande.

Det blir en skön, liiite mer politisk (läs feministisk) men fortfarande romantisk och lekfull nyversion. Men kanske inte riktigt i nivå med ”den riktiga filmen”, som sonen lämpligt nog kallade det tecknade originalet.

© Anders Lindahl
2019-09-22


Tack till Disney för recensionsexemplar

Det finns fler recensioner på den här. Läs mer >>
©Walt Disney Pictures

Originaltitel: Aladdin
USA, 2019
Regi: Guy Ritchie
Med: Will Smith, Mena Massoud, Naomi Scott, Marwan Kenzari, Navid Negahban, Nasim Pedrad, Billy Magnussen, Jordan A. Nash, Amir Boutrous, Numan Acar

Genre: Äventyr, Komedi, Musikal, Romantik
Svensk biopremiär: 2019-05-22
Hemmabio: 2019-09-23

Relaterat: Aladdin (1992)

Det finns 2 recensioner. Läs mer >>







     

Dela |