Paradise - säsong 1 (2025)

Presidentmord i postapokalyptiskt paradis

Här finns hemligheter. Men åtminstone en av dem, som framkommer på ett tidigt stadium, tänker jag riva av redan nu. Jo, det börjar med upptäckten av ett dödsfall som inte verkar vara frukten av naturliga orsaker. Och det upptäcks av något som helt uppenbart ser ut som det vi brukar kalla Secret Service, agenterna som bevakar amerikanska – de som brukade kallas den fria världens – ledare. Men den här pittoreska småstaden där allt utspelas… Allting är inte riktigt, riktigt eller hur? Och vad det är som inte är riktigt som det brukade vara avslöjas i slutet av första avsnittet. Världen har förändrats och vad är det här för plats egentligen? ”Paradise” presenterar en typ av efter katastrofen-scenario där ett samhälle ser ut att fungera och har alla institutioner som behövs, men det är ändå resultatet av en väldigt avancerad form av social ingenjörskonst. Något som föranletts av ett skriande behov av sådan. Men vad exakt? Serien lättar inte helt på förlåten direkt utan bit för bit; i glidningar mellan berättelsens nu och flashbacks börjar sanningen gradvis uppdagas för oss.

Och det gör den på ett nästan behagligt sätt. Stämningen är suggestiv, hela tiden finns en underliggande spänning, men samtidigt en bedräglig vardaglighet över alltihop. Ljudläggningen är subtilt hotfull eller ger i varje fall starka antydningar om att sakernas tillstånd står inför, eller har genomgått, drastiska omvälvningar. Just den subtiliteten och nyanserna i personporträtten imponerar mest på mig inledningsvis. Här möter vi Secret Service-agenten Xavier (Sterling K. Brown) som är van att hålla masken och göra som han blir tillsagd men helt uppenbart har egna tankar och vet hur han väljer att uttrycka sig. Vidare introduceras den kvinnliga entreprenören Sinatra (Julianne Nicholson) som genom sina egna betydande ekonomiska resurser blivit en maktfaktor att räkna med. Och en president (James Marsden) som vi vet kommer att avlägsnas ur nulägeshandlingen nästan omgående, men vars personlighet och karaktär, styrkor och svagheter tecknas av omgivningen – parallellt med uppdykanden i regelbundna tillbakablickar.

Vi hör svenska talas i några sekunder i just en av tillbakablickarna under en konferens. Annars är allting påtagligt amerikanskt. Inte minst konceptet kring hur en typ av idealisk nordamerikansk småstad byggs upp och vad den bör innehålla. Glidandet fram och tillbaka mellan tidsplanen ger ett pussel att lägga efterhand. Skiftningarna är sällan bryskt eller övertydligt annonserade utan snarast ett ständigt svävande mellan tiden före och efter det som nu har hänt. Och vad har egentligen hänt? Vilka är de exakta konsekvenserna och hur har man egentligen lyckats få den här artificiella existensen att fungera? Idéerna kan tyckas välanvända och ”Paradise” är kanske inte banbrytande på något sätt, men alstrar en genuin spänning och är samtidigt en överraskande potent karaktärsstudie. Det är inte alltid enkelt att begripa de exakta motivationerna hos olika människor, varför de reagerar som de gör eller inte vid en viss tidpunkt. Men som sagt – jag har väl sagt det? – alla här har sina hemligheter och vem innehar egentligen den verkliga makten?

Sjunde avsnittet av åtta är en utpräglad flashback-episod. En välbehövlig sådan. Så långt har lager på lager ackumulerats av spekulationer, antydningar och fragment för att låta oss bilda en uppfattning om vad som egentligen har inträffat och varför relationerna ser ut som de gör i den här, ska vi kalla det, bunkerstaden. Men vad utspelades exakt under dagen när de hamnade där? Även om serien själv spekulerar, spetsar till och lägger upp olika scenarier kring de existentiella hot som omger oss (och det är upp till var och en att själv avgöra hur allvarligt just de här apokalyptiska varianterna ska tas) kan man inte anklaga serien för att väja för de stora frågorna kring framtiden.

Även finalen på den här första säsongen (som det visar sig vara) innehåller betydande tillbakablickar. Vilket också krävs. Vissa trådar knyts ihop medan nya tillsätts. Några svar har levererats, men eposet är inte avslutat. Och det här är ett av de fallen där jag kan se möjligheterna i en fortsättning. Serien är stilistiskt en slick, välproducerad och glassig amerikansk TV-produktion med rejäla resurser nedplöjda. Den har också en undertext och idéer inbyggda, åtminstone diskret uttryckta, som är lite mer systemkritiska i stort och existentiellt engagerande än vad premissen i första ledet utlovade.

© Johan Lindahl
2025-09-28

Originaltitel: Paradise - Season 1
USA, 2025
Skapare/show runner: Dan Fogelman
Med: Sterling K. Brown, Julianne Nicholson, Krys Marshall, Sarah Shahi, Nicole Brydon Bloom, Aliyah Mastin, Percy Daggs IV, James Marsden

Genre: Drama, Thriller, TV-serie
Teman: Originalproduktion från Hulu

Ingår i följande teman

Sök