Criminal Record (2024)
Ännu en rivig lektion i rättsröta
Korruption i systemet och rättsröta brukar vara ett signum för bra brittisk tv. Specifikt kriminal-TV. De brukar påfallande ofta hitta ingångar, berättelser och inte minst rollfigurer, personligheter som verkligen gör intrigen intressant att följa. Det är ingen idé att ens försöka rada upp alla serier från andra sidan sundet (eller Nordsjön) genom åren som på något vis kretsat kring brottsfall och de inte helt givna gränserna mellan rätt och fel. När de som ska vaka över lagen gör det de borde göra – eller när de själva överträder lagarna.
Här krockar bedömningarna och prioriteringarna mellan två brottsutredare. En veteran i branschen, till synes allmänt respekterad om än ganska kärv, spelad av skotske skådisveteranen Peter Capaldi som kan ha setts i allt från ”Doctor Who” till ”Djävulens tid”. Och en yngre kvinnlig polis (Cush Jumbo, igenkännbar från amerikanska advokatserien ”The Good Fight”). Intrigen skjuter fart med hjälp av nödsamtal som rings in till SOS, med möjliga ledtrådar till ett gammalt fall. Kan en man som dömts för ett brutalt mord flera år tidigare vara oskyldig? Och kan detta hänga ihop med en serie dödsfall, dråp eller mord som följer i seriens nutid? Komplicerat. Men den röda tråden är att relativt unga polisen June Lenker (Jumbo) misstänker luckor i tidigare utredningsarbeten och börjar följa sina egna instinkter. Leder de rätt eller inte? Och finns det något som hennes äldre kolleger medvetet försöker dölja? Svaren är inte helt givna, men frågorna blir fler och fler. Och relationerna inom kåren allt mer komplicerade.
Ju längre in vi kommer i serien blir det mer oklart vem eller vad som egentligen är grundproblemet. Vem som går att lita på och vilka som eventuellt verkligen konspirerar eller försöker dölja viktiga sanningar. Nya insikter öppnar sig ständigt. Äldre utredaren Daniel Hegarty (alltså Peter Capaldi) verkar ha flera olika lojaliteter att brottas med och är inte en självklart svartvit karaktär. Efterhand uppstår ett band mellan de två brottsutredarna från olika generationer och bakgrunder som kanske, eller kanske inte, direkt motarbetar varandra. Som sagt, komplicerat. Är de fiender med helt motstridiga intressen på fullt allvar, eller har de missförstått varandra? Familjesituationen för June börjar också bli spänd på grund av händelseutvecklingen. Och hela staden verkar överhuvudtaget koka av konflikter, oheliga allianser och misstänksamhet. Gränsdragningar och gråzoner, flera dilemman och tvetydigheter längs rutten.
Ett flashback-avsnitt i ett senare skede som reder ut det förflutna mer utförligt, är välbehövligt och vältajmat när det väl kommer. Mycket av det som tidigare inte kunnat förklaras rakt ut, blir tydligt. Inte minst personliga och psykologiska inblickar. Vad händer när människor är utsatta för stark press och dessutom gått igenom egna djupa trauman eller stor sorg? En cocktail som kan koka över. Beslut måste fattas på kort tid för att överordnade och kanske även allmänheten ska tillfredsställas. Sanningen är alltför sällan svart och vit. Hur många gånger har vi hört det? Ändå går det fortfarande att bygga bra berättelser på det förhållandet.
Men även en bra grundidé till berättelsen kräver något mer. Vi ska bry oss. Och här finns en genuin styrka i hur Cush Jumbo och Peter Capaldi matchas mot varandra i de två ledande rollerna. De har karvat ut varsin karaktär som arbetar inom samma kår men tycks ha motstridiga intressen och överhuvudtaget ser ut som motpoler, representanter för olika generationer och värderingar. Men den underliggande frågan är givetvis; hur olika är de
egentligen? Det blir allt mer upp till oss själva att bedöma. Och är det spännande att analysera detta, liksom att försöka förstå vad som verkligen hänt i det kalla, eller inte fullt så kalla, fall som utreds återigen? Ja.
© Johan Lindahl2024-05-01