De tre musketörerna - D'Artagnan (2023)
Franskt och fint och mycket fäktande
Det börjar bra för den unge d’Artagnan i Paris. Efter omedelbar nattlig uppgörelse lyckas han först i princip bli mördad men sedan mirakulöst räddad från dödens käftar. Med en bibel på rätt ställe i fickan kan inget slå fel, ungdomar! Fortsatt målmedveten och utrustad med ett patenterat franskt självförtroende (det vill säga lätt arrogans och andfådd rastlöshet) lyckas han redan nästa dag bli utmanad på duell tre gånger med några minuters mellanrum. En aning komplex schemaläggning att hålla i huvudet, samtidigt som han har sina egna syften att uppnå på kort tid. Eller…?
Svingande svärd och blodiga blad. Här fäktas med frenesi och fart redan på ett tidigt stadium. Det känns omedelbart vitalt, frejdigt och väldigt franskt. Vänta, något om bakgrunden kanske? 1600-talets Frankrike som fortfarande riskerar att förtäras av inre spänningar mellan katoliker och protestanter, med en kung som numera heter Ludvig XIII. Liksom en i sammanhanget välkänd figur som kardinal Richelieu på en prominent position i den statliga hierarkin. Statsapparaten synes en smula splittrad. I alla fall råkar representanter för en gren gärna i luven på delar av den andra. Tja, så fungerar det väl fortfarande i många riken runtom i världen. De tre veteranerna i musketörkåren Athos, Porthos och Aramis arbetar för kungens räkning men är inte så enkla att tygla, åtminstone inte när de utmanas av andra stridslystna statstjänstemän.
Men den unge uppkomlingen från Gascogne – alltså Charles d’Artagnan – har hittat några nya lekkamrater. Lite äldre och visare, eller är de? Äldste brodern i sällskapet, distingerade greven Athos finner sig själv anklagad för mord och vet inte själv om han är skyldig. I environgerna kring allt skumt som försiggår i franska huvudstaden sveper en av allt att döma förslagen kvinna omkring, diskret men inflytelserik och spelad av ingen mindre än Eva Green. Som man naturligtvis inte kan få en överdos av på film.
En engelsk adelsman vid namn Buckingham är inblandad i olika intriger och smugglas in i landet för ett viktigt möte. Frågan är vem som kallat honom dit och vems ärenden han går. Här manifesteras motstridiga inrikespolitiska intressen om Frankrike borde förklara krig mot grannlandet ute i havet österut eller inte. Självaste drottningen har försatt sig i fara. Gott om elakt spel är det inte ont om, med en hoper bitvis komplexa karaktärer på banan.
Hur många filmer eller överhuvudtaget dramatiserade tolkningar av det här konceptet finns nu vid det här stadiet? Och vilka är egentligen bäst - de brittiska, amerikanska eller de genuint franska? Just den här varianten lyckas hitta nya vinklar jag tror mig inte ha sett förut. Men då har jag givetvis inte sett absolut allt i utbudet.
Musketörfilmer har en förmåga att serietillverkas och ofta i par eller sviter. Det här är inget undantag. När vi väl når eftertexterna utlovas fortsättning – och med tanke på var de lämnat oss lär det krävas. Några problem är lösta och allvarliga konflikter avstyrda, men allt är inte utrett. Ömsom vin, ömsom vatten. Ett steg framåt och två tillbaks, eller var landar vi till slut? Den här äventyrligt inriktade anrättningen beträder den tilltalande balans där tonen inte blir alltför högtidlig utan ger utrymme för den eftersträvade svärdfäktarandan med sina småleende hjältefigurer, samtidigt som den undviker fällan att förvandla allt till en kacklande komedi. Ingen rakt revisionistisk ny tagning men kanske elegant uppdaterad modern upplaga som vinlägger sig om att vidmakthålla den klassiska karaktär jag tror att många av oss ändå värdesätter.
© Johan Lindahl
2024-02-03
Originaltitel: Les trois mousquetaires: D'Artagnan
Frankrike/Tyskland/Spanien/Belgien, 2023
Regi: Martin Bourboulon
Med: François Civil, Vincent Cassel, Romain Duris, Pio Marmaï, Eva Green, Louis Garrel, Vicky Krieps, Lyna Khoudri, Jacob Fortune-Lloyd, Eric Ruf
Genre: Äventyr, Historia
Svensk biopremiär: 2023-04-28
Hemmabio: 2023-11-20
