The Nevers - säsong 1:1 (2021)

För vitsigt för sitt eget bästa...?

London 3 augusti 1896, förkunnar en inledande textskylt. Något viktigt händer alltså då, eller? Åtminstone i den här seriens värld. Folk fixerar sina blickar mot himlavalvet. Men vad ser de? Redan efter tre minuter skickas vi tre år framåt i tiden. Det är bara att luta sig tillbaka och försöka följa med i svängarna. Den viktorianska eran känner vi till rätt väl genom fiktionens värld nu, eller? Nu synad med science fiction-twist. Bakom företaget stod åtminstone från början en gammal bekant; Joss Whedon, som haft en serie spännande projekt och stora framgångar i bagaget men också en aningen dalande karriärbana de senaste åren, samt en del dålig publicitet överhuvudtaget. Hur mycket av detta som lett fram till hans avhopp från serien under produktionens gång är oklart.

Här lanseras i alla fall begreppet berörd, bokstavligen touched i original. Något som tycks ha påverkat eller drabbat - beroende på perspektiv - ett antal kvinnor i staden. Och här är väl något av den centrala premissen för serien. Snabbt etableras att de tilldelats någon form av osedvanligt perceptiva förmågor, kanske en smula extraordinära språkbegåvningar eller en övergenomsnittlig förmåga att fightas rent fysiskt. Allt detta kan vara användbart i miljön som råder, men kanske inte alltid välkomnas av alla. Som det kan vara. Alla direkta förväntningar på dramadokumentär eller diskbänksrealism kan kastas överbord under den första kvarten. Nu vet ni.

Den whedonska vitsigheten, staplandet av idéer och spirituell dialog ovanpå varandra i ett på sitt sätt uppfriskande men åtminstone inledningsvis bitvis förvirrande och kanske hyperaktivt sätt. En omstuvad önskedröm om en motståndsrörelse mot konformiteten i en era som generellt brukar betraktas som stelhetens zenit? Berättelser om utanförstående och avvikare med speciella gåvor finns det många varianter av och kan egentligen placeras in i vilken tidsålder eller kultur som helst.

Just det, innan jag glömmer. I den här storyn är staden, som under den här tiden som bekant gjorde sig känd eller ökänd för Jack Uppskäraren, hemsökt av en eller annan mordisk individ med makaber metodik. Också. Och det ska in lite Grand Guignol i en story som tycks vilja klämma in så många genrer som möjligt, så tidigt som möjligt bara för att visa hur många kort man har på handen. Eller kanske för att det kan vara en kul idé.

Om serien startar med en händelserik första timme, så innebär den andra lite mer av ett fortsatt miljöbyggande. Hur många excentriska karaktärer ska introduceras och hur många mår serien bra av? Är den för mättad och manierad? Du kan inte klaga på omsorgen om detaljer eller att här finns individer som kliver ut ur kollektivet och syns och gör intryck. Snarare, tar de ut varandra? Frågorna är många. På gott och ont. Men visst ser Whedon & Co till att ställa en del saker på sin spets i slutet av även den episoden för att visa att dramat håller igång.

Överväger idérikedomen och den här genreblandningen som är rätt uppfriskande i sig? Eller finns det problem i att seriens upphovsmakare tror att den är lite roligare och fyndigare än den egentligen är? Finns det något lite för självnöjt i attityden? Svaren är inte spontant glasklara. Men även med de skarpa skiftena i tonläge och en brist på konsekvens i allmänhet, lyckas man ofta inom loppet av några minuter gå från frågan ’vart vill de komma med det här?’ till något överraskande, intressant och bitvis berörande. Oavsett vad ambitionerna egentligen är, så har det personlighet.

Olivia Williams har tidigare arbetat med Whedon i ”Dollhouse” och hennes entreprenör i den serien har vissa gemensamma nämnare med rollen här som inflytelserik överklassdam med delvis avvikande tankesätt. Är hon mestadels godsint, alternativt lömsk och manipulativ eller vad? Däremot känns det som om James Norton blivit rollbesatt en aning i motsats till sina vanliga 'typer'. Är han inte mer av helyllekille i allmänhet där han brukar dyka upp? Här är han den utpräglade hedonisten, sprungen ur överklassen med medfödda privilegier och rättigheter som han åtminstone tror sig ha. Det vill säga att kunna bedriva diverse verksamheter, ibland bokstavligen under jord, som inte alltid borde vara de mest ansedda i det viktorianska samhället där serien utspelas.

Och vem är egentligen, innerst inne, Amalia True (Laura Donnelly)? Kvinnan som det här universat ser ut att rotera mest markerat kring. Inofficiell ledare för de berörda, med sin egen agenda och planer som antingen är uttalade eller inte. Ett mysterium. Någon som är vi helt klart ska uppfatta som en hjältinna, en försvarare av dem som hamnat utanför eller inte passar in i mallen, men samtidigt tvivlar på vem hon själv är. Och vad hon står för i grunden.

Överhuvudtaget är det rätt många rollfigurer att hålla reda på. De här sex avsnitten kanske mest är tänkta som en introduktion till deras värld, även om inte alla överlever ens så här långt. Det svänger fram och tillbaka och många skiftande känslolägen prånglas ut på kort tid. Inte riktigt bekvämt, men ändå livligt och händelserikt.

Ekon av Joss Whedons tidigare verk? Jodå. Om inte annat, så när vi nått fram till episod sex i denna första omgång, så ekar det av både ”Firefly” och ”Dollhouse” i olika avseenden. I det här fallet kanske också ett avsked, eftersom han ska ha lämnat över tömmarna till andra en bit in i projektet. Efter fem avsnitt i viktorianska England är vi plötsligt på en helt annan plats och i en helt annan tid. Nya ansikten och nya begrepp. Helt nya regler. Vad är sambandet?

En ny vinkel. Nya portaler öppnas, bokstavligt och bildligt. Och nya perspektiv, på vad serien egentligen har för ärende. Om jag ditintills varit osäker på vilken riktning serien har - eller om det finns en riktig riktning - så blir väntan på fortsättningen mer motiverad. De första sex avsnitten verkar trots allt tänkta som halva första säsongen, vilket ska följas av en halva till, så småningom...

© Johan Lindahl
2021-10-12

Originaltitel: The Nevers - Season 1, Part 1
Storbritannien/USA, 2021
Regi: Joss Whedon Andrew Bernstein m fl
Skapare/show runner: Joss Whedon
Med: Laura Donnelly, Ann Skelly, Olivia Williams, Tom Riley, James Norton, Pip Torrens, Rochelle Neil, Amy Manson, Zackary Momoh, Viola Prettejohn, Kiran Sonia Sawar, Ben Chaplin, Nick Frost

Genre: Action, Drama, Fantasy, TV-serie
Hemmabio: 2021-10-11
Teman: Originalproduktion från HBO

Ingår i följande teman

Sök