Thunder Force (2021)
Lite lagom överhuvudtaget.
Slam Bang Dunk. Action, komedi och några matskedar Female Bonding. Eller ganska mycket av alltihop. Kanske lite
för mycket av alltihop i en film som borde ha finslipats mer för sitt eget bästa. Lagom underhållande, käckt, effektspäckat och småroligt samt sentimentalt. Storyn är som den är. Två tjejer blir bästa kompisar trots (eller tack vare) att den ena är supernörd - ursäkta - supersmart och den andra mer handlingskraftig; sedan tappar de kontakten men återknyter den samtidigt som staden behöver försvaras mot muterade missdådare. Jo, superskurkarna i sammanhanget kallas just
missdådare i den svenska översättningen. De har genom någon form av elektromagnetisk puls en gång i tiden tilldelats krafter utöver det vanliga. Det verkar inte finnas så fruktansvärt många av de där trubbelmakarna, men tillräckligt många för att skaka om miljonstaden Chicago där allt utspelas.
Melissa McCarthy möter Octavia Spencer och det är ingen dålig kombination egentligen. McCarthy får göra det vi sett henne göra ett fyrtiotal gånger förut med fysisk slapstick, lagom mycket slagskämpetendenser och verbal vitsighet. Här parat med Spencer som
the straight girl, alltså den smarta och samlade som håller anletsdragen mestadels i behärskat läge samt erbjuder förnuft, balans och tankeverksamhet i allmänhet. Den senare har lyckats i livet med en kombination av plugghjärna och hyperambitioner och har en plan för hur staden ska slå tillbaka mot superskurkarna som försätter alla i fara. Av misstag - som det kan bli - dras den forna barndomskompisen in i alltihop och så bildar de brottsbekämparfirman som gett filmen dess namn.
Allt kopplas ihop med en politisk kampanj i staden som ibland kännetecknas av smutsiga politiska kampanjer (åtminstone om man får tro en serie som ”Boss” med flera exempel). Jason Bateman får stå för en del av hjärtat och små putslustigheter som en motvilligt muterad missdådare delvis förvandlad till krabba. Starten är segare än nödvändigt. De mer effektfullt underhållande scenerna interfolieras med utfyllnad och scener som borde kortats av. Skämt upprepas för många gånger och komiken blir sällan mer än just smålustig. Det kraschar inte totalt. Lyfter ibland, men följer många bekanta mallar och bidrar inte med mycket matnyttigt till någon av genrerna som besöks i förbifarten. Det behöver inte vara 106 bortkastade minuter, men knappast heller de viktigaste 106 minuterna i ditt liv.
© Johan Lindahl2021-05-01