Killing Eve - säsong 3 (2020)

Vem är Villanelle - egentligen?

4 russin

Dansen är igång igen. Finns det en fortsättning efter vad som hände i slutet av andra säsongen ? Svar: Ja. Den psykotiska yrkesmörderskan Villanelle har gått vidare efter besvikelsen över att underrättelseofficeren Eve inte var hennes solklara syskonsjäl trots deras gemensamma nära döden-upplevelser. De skildes inte åt under bästa möjliga förutsättningar. När vi möter Villanelle nu är hon till synes på väg att gifta sig med en annan kvinna, men bröllopsfesten har något obekvämt över sig och överraskningar väntar. Samtidigt kämpar Eve med att återvända till livet. Det kunde ha tagit slut rent bokstavligt i Rom. Nu håller hon sig undan underrättelseverksamheten och slavar i ett kök på en inte alltför högt renommerad restaurang. Men givetvis väntar även överraskande vändningar på henne, för på något sätt måste hon in i branschen och jakten igen, eller hur?

”Killing Eve” må ha haft svängdörrar i produktionen och de huvudansvariga för inriktning och manus tycks skifta från säsong till säsong, men tonen har hittills hållit sig förvånansvärt konstant. Och det första avsnittet av tredje säsongen slår an samma tangenter som tidigare. Blandningen av det groteska, det vardagliga och sarkastiska. Livets våldsamma skola i en skrattspegel (eller något liknande ett småleende) men där många bär på synlig sorg.

Men något dramatiskt händer som nödgar Eve att, på sina villkor, inta investigative mode igen. Ett dramatiskt dödsfall. Hemligheter. Något hon bara måste involvera sig i, trots att hon egentligen lämnat den världen bakom sig. Samtidigt lider naturligtvis Villanelle fortfarande av saknaden hon försöker förtränga, efter att hon gjort vad hon gjort. Givetvis kommer de två att stöta på varandra igen - vad vore den här showen annars? Givetvis fortsätter de knepiga relationerna mellan Eves före detta chef Carolyn som nu kämpar med en förlust hon inte hanterar riktigt som andra (åminstone inte utåt) och Villanelles före detta närmast överordnade Konstantin. Alltmedan Villanelle får en annan nygammal chef och uppdragsgivare. Det är snårigt och fortsätter vara absurt med oväntade turer. Men det har mer och mer blivit de svårförklarliga relationsbanden som väcker och vidhåller intresset och dragningskraften här. Eve och hennes make har åtminstone tillfälligt gått skilda vägar efter att han fått en överdos av vad som ingår i hennes värld. Och just nu lider nästan alla i den här soppan av mer eller mindre brustna hjärtan, misstänksamhet över förlorade förtroenden och allmän vilsenhet i tillvaron.

Carolyn med sina många hemligheter ur det förflutna, får visa okända sidor. Här presenteras en dotter som vi inte fått träffa förut, spelad av Gemma Whelan. Just det, Yara Greyjoy, Theons stöddiga syster från Järnöarna i ”Game of Thrones” men här intar en form av motpol som en person mer i kontakt med sina känslor än någon annan i familjen, vilket skapar spänningar med den ytligt sett kallt beräknande modern. Det där med känslor är också något som Villanelle fortsätter utforska efter bästa förmåga, vilken i det fallet är starkt begränsad. Hur fungerar egentligen vanliga människor? Hon betraktar och lyckas ibland efterapa, men det är en utmaning. Betydligt svårare än att bara avsluta andras liv på ett effektivt och ibland nyskapande sätt.

De flesta avsnitt började i lätt smygande takt med osäkerhet kring vart storyn är på väg, för att sedan i princip alltid innehålla någon scen som nästan blir akut legendarisk. Det kan vara en konversation vid sidan av som inte har så mycket med handlingen att göra. Eller en makaber, på gränsen till morbid, sekvens som lämnar något ohjälpligt komiskt efter sig. Precis som den kan vara obarmhärtig och förkrossande. Egentligen är det ju en sorglig historia. Ett avsnitt som utspelas på ryska landsbygden bryter av mot rytmen i övrigt och lyfter på förlåten till Villanelles förflutna. En hel del snack om Elton John. Marknadsliv. Kuriöst kan tyckas, men samtidigt utvecklas återbesöket till en en allvarsam uppgörelse mellan mor och dotter. Något slags familjetrauma måste finnas i bakgrunden, och här luftas lite mer om vad det handlar om. Överlag lägger den här säsongen mer kraft och krut på att försöka förklara vem Villanelle är. Förut har vi snarare utforskat Eves inre motivationer och motsägelser. Nu fördjupas karaktären hos yrkesmörderskan och något liknande orsakssamband börjar skönjas. Hon är en figur som både är skrämmande och man spontant tycker synd om. Möjligen är det så Eve känner också. Även om hon borde ha större anledning att fokusera på det förstnämnda.

© Johan Lindahl
2020-06-14

Photo Credit: Des Willie/BBCA. © 2019 Sid Gentle Films/BBC America. Credit: hbonordic.com
Now that's the way we dress up for work in our business... Let's crash the party!

Photo Credit: Laura Radford/BBCA. © 2019 Sid Gentle Films/BBC America. Credit: hbonordic.com
Konsten att hålla en låg profil efter diverse dåliga erfarenheter.

Photo Credit: Nick Wall/BBCA. © 2019 Sid Gentle Films/BBC America. Credit: hbonordic.com
The only way is up, baby! Men underrättelseoraklet Carolyn har många anledningar att känna sig lite nere den här säsongen.

Originaltitel: Killing Eve - Season 3
Storbritannien/USA, 2020
Regi: Terry McDonough Miranda Bowen m fl
Skapare/show runner: Phoebe Waller-Bridge Suzanne Heathcote
Med: Sandra Oh, Jodie Comer, Fiona Shaw, Kim Bodnia, Owen McDonnell, Harriet Walter, Danny Sapani, Turlough Convery, Gemma Whelan, Steve Pemberton, Sean Delaney, Raj Bajaj, Ayoola Smart

Genre: Drama, Kriminalfilm, Thriller, TV-serie

Relaterat: Killing Eve - säsong 1 (2018) Killing Eve - säsong 2 (2019)







     

Dela |