Frost (2013)
En sång av is och värme
Är detta den första Stephen King-inspirerade Disney-filmen? Ja, grundpremissen har i alla fall klara likheter med dilemmat som Charlies föräldrar ställs inför i "Eldfödd", även om det är kyla snarare än hetta som är faran.
Men något King-plagiat tänker jag, föga förvånande, inte döma ut "Frost" som. Apropå rysare så ska väl filmen inte förväxlas med den gravt jobbiga skidliftskräckisen med samma engelska namn: "Frozen". Nej, det här är en betydligt mer barnvänlig (men understundom småtung) historia med mycket sång. "Röjar-Ralf" var bara ett tillfälligt avsteg och nu snackar vi riktig, redig musikal igen. Jag inser att det är skickligt sjunget och komponerat även i dessa partier (och synnerligen välsjunget även i dubbat format), så jag får väl hålla tyst om att jag ofta har lite svårt att tro på känslor som presenteras i sång. Fel målgrupp för just de inslagen, helt enkelt.
Inledningen är å andra sidan någonstans i närheten av briljant. Lika tidsekonomiskt rörande som starten på "Upp", dristar jag mig till att påstå. Här möter vi en snäll men med märkliga krafter förbannad eller begåvad flicka och en lillasyster som lockar henne att förevisa dem, med snudd på dödligt resultat. Deras oroliga, tillika kungliga, föräldrar försöker lösa problemet på desperat och dystert vis innan de snöpligen lämnar det jordiska i en av Disney-historiens vackraste tablåer. Någonsin.
En isolerad tillvaro följer för storasyster Elsa medan Anna, som av läkekunniga stentroll fått vissa minnen bortsuddade, lämnas att undra vad som hänt och varför allt nu är annorlunda. Tiden går och på Elsas kröningsdag finner Anna kärleken i form av en gästande prins medan Elsa å sin sida stressas till att låta krafterna få fritt spelrum med skräckinjagande resultat. För de andras skull flyr hon norrut och finner där glädje i att använda sin magi utan risk för att skada andra.
Arendal (inte stadsdelen i Göteborg utan ett sagorike av klassisk art) har dock drabbats av evig vinter så Anna ger sig iväg för att hitta sin syster - kvarlämnande sin nya kärlek som tillfällig och mycket rådig härskare. Först hittar hon dock en hundraprocentigt positiv snögubbe, en trevlig isförsäljare och hans bästa vän, en ren. Apropå is, den allra första scenen hade jag nästan glömt - där frejdigt sjungande mannar sågar isblock ur en frusen sjö i ett vinterlandskap där solen knappt når över bergstopparna. Riktigt kreativt.
Manusmässigt har det också jobbats en del, med utgångspunkt från H.C. Andersens "Snödrottningen". Handlingen lyckas överraska inte bara i detaljerna utan i nyckelhändelser, utan att det känns desperat. Och det skildras med starka känslor och stora ögon, piggt och dramatiskt. Och med grandiosa is-effekter. Och en hel del humor, om någon nu skulle tvivla på det. Efter de likaledes lyckade "Trassel" och "Röjar-Ralf" kan man konstatera att Disney verkligen är inne i ny guldålder - där det handtecknade definitivt övertagits av 3D-animerat. Som väl allra helst ska ses med 3D-glasögon också - men det går bra utan också, kan jag rapportera.
© Anders Lindahl2014-05-28
Tack till Disney för recensionsexemplar