Hon har en åkomma, skadad av hjärnhinneinflammation (om jag förstod rätt) i unga år, har hon svårt att hantera för många intryck utifrån och sikten är starkt begränsad. Fadern driver ett framgångsrikt företag, men han har fiender som vill åt tillgångarna. Och flickan som växt upp till kvinna kan bli en bricka i det smutsiga spelet.
Flera trådar och några olika genrer sammanstrålar i ett sammelsurium av parapsykologi, industrispionage - och så lite romantik på det. Hur fungerar det? Till en början mindre indragande och jag börjar tappa intresset för gott. Det kan vara en humörfråga. Efterhand ackompanjeras dock den hela tiden eleganta visuella inramningen av ett mer laddat drama och landar i en godtagbar variant av… ja, vad det nu egentligen borde kallas i genreväg. Kanske framförallt en psykologisk thriller med inslag av raffinerat triangeldrama. Betydelsen av sinnesintryck, eller avsaknad av sådana, är en röd tråd som bland annat manifesteras med skapandet av ett rum som ska stänga ute det mesta av den störande omgivningen för huvudpersonen - frågan är bara i vilket syfte det egentligen sker…
En slugt utformad, ödesmättad och mörk saga som kunde varit mer målinriktad och mindre manierat komplicerad innan den visade sina rätta färger. Jag är kluven, men det är inte ett fullständigt slöseri med tid, vilket jag länge fruktade. Som sagt, det kan vara en fråga om humör och rätt stämningsläge. Möjligen är detta ett missförstått mästerverk. Nu upplever jag den som en anständig ansats till spänningsalstrande studie i mänskligt sönderfall, men med alltför lång startsträcka.