San Lorenzo-natten (1982)
"Det regnar, men samtidigt skiner solen"
Även barnslige Bertolucci lyckades vid några tillfällen i "1900" kontrastera Italiens vackra landskap och en slags nästan sagoliknande oskuldsfull glädje och sensualism mot fascismens och krigets grymheter med tung effekt. När då några med lite säkrare handlag, som bröderna Taviani, försöker något liknande blir det förstås mer sevärt. Ambitionerna är dock inte lika episka. "San Lorenzo-natten" utspelar sig under ett par dagar, inte ett par decennier.
Under San Lorenzo-natten, då varje stjärnfall enligt sägnen kan resultera i en uppfylld önskan, ska en skara italienare lämna sin lilla hemby för att gå amerikanerna till mötes. I Italien är andra världskriget nästan färdigkämpat, men tyskar finns det kvar och de utgör alltjämt ett dödligt hot. De svartklädda fascisterna är förstås inte bättre, även om de skulle vara bekanta, kanske rentav grannar eller närmast barn med nyfunnen makt.
Vandringen är något av ett vågspel. Egentligen förväntas alla bybor samlas i katedralen så tyskarna har koll på dem, men Galvano, en herre med lika stor pondus som misstänksamhet, beslutar sig för att anta det värsta och inbjuder dem som vill att följa med honom. Vågspelet är ett farligt sådant, det visar sig ganska snabbt, med en märklig och lite poetisk dödsscen som tidigt bevis. Men är det ändå det rätta? Eller hade biskopen kunnat skydda dem om de följt order och gått till katedralen som de blev beordrade? Detta tvivel, både redan när beslutet ska tas och under den långa vandringen, är en av filmens tidiga drivkrafter. En scen lika laddad som enkel ger svaret. Frågan därefter är vilka av vandrarna som kommer överleva.
På vägen träffar de en skara partisaner/banditer, byter namn (kalla mig "Requiem", säger en), smygskördar en åker, med mera. Ett möte mellan barn och ett par amerikanska soldater är riktigt rart. Plats för lite finstämd kärlek "gamlingar" emellan finns det också mitt i alltihopa. Men framför allt möter de faror. En fascistfar och hans fascistson representerar det oförsonliga hatet och konflikten italienare emellan med mycket tyngre effekt än Sutherlands parodiske (om än svårförglömlige) sadist Attila i "1900". Det känns nästan lite som kaninklassikern "Den långa flykten", med den ständiga känslan av hotande fara vare sig solen skiner eller mörkret faller på. Kulmen nås i en realistiskt virrig eldstrid i ett fält mitt på ljusa dagen.
Den återkommande berättarrösten tillhör en kvinna som när händelserna utspelar sig bara är barnet. Vid ett tillfälle, en skön scen där vi tjuvlyssnar på några bybors tankar innan deras minerade hem sprängs i bitar, "säger" hon att hon aldrig haft så roligt. Helt jätteskoj lyckas hon inte fortsätta att betrakta äventyret som, men det "barnsliga" perspektivet på händelserna ger plats för ett par ögonblick av magisk realism. Mot slutet säger hon något om att hon inte ens vet säkert ifall det var exakt såhär allt gick till. Det blir inte en käck metakommentar, det låter faktiskt riktigt klokt. Galvano är liksom det andra perspektivet, åldrat men oroligt, och suveränt skildrat av Omero Antonutti.
"San Lorenzo-natten" är en en film jag mig veterligen inte sett förrän nu, men som i efterhand känns som en film jag såg för länge, länge sedan. Det är eventuellt ett väldigt gott betyg, på något vis. Eventuellt är det helt enkelt så att jag såg den för länge sedan. Bra är den, hur som helst, och Nicola Piovanis vackra men lite överutnyttjade tema kommer nog eka ganska länge i huvudet.
FOTNOT
Faktum är att filmens engelska titel är finare än både den italienska och den svenska: The Night of the Shooting Stars.
© Anders Lindahl
2006-09-11
Tack till Atlantic Film för recensionskopia
DVD / Blu-ray
Den version som Atlantic släppt tillsammans med några andra av bröderna Tavianis filmer har tyvärr inget vidare bildkvalitet. En letterbox på 4:3 med klara skavanker i komprimeringen. Det var väl synd...
Originaltitel: La Notte di San Lorenzo
Italien, 1982
Regi: Paolo Taviani Vittorio Taviani
Med: Claudio Bigagli, Enrica Maria Modugno, Giorgio Naddi, Margarita Lozano, Massimo Bonetti, Micol Guidelli, Miriam Guidelli, Omero Antonutti, Renata Zamengo, Sabina Vannucchi
Genre: Drama, Krig
Teman: Andra världskriget
Ingår i följande teman
