Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (2005)
Varken usel eller imponerande
Så skimrande var nu aldrig havet och Kim Novak badade heller aldrig i Genesarets sjö. Det är inte heller den riktiga Kim Novak som avses utan snygga Eva (Sandeberg), en lärarinna som får hela klassen att vända på huvudet i pur beundran. Titeln kan tyckas som en spoiler i den mån man först genom att se filmen hoppas få veta hur det blir med Kim Novaks sjöbadande. Men det finns andra gåtor som filmer håller bättre i det fördolda, in i det sista faktiskt...
Erik läser hellre en bok än springer tusen meter. Han är den svenska sommarfilmens typiska halvmesiga kille. Han kan också göra ett konstigt trick med ögat. Han skickas till huset Genesaret tillsammans med coole storebror Henry (Karlsson) och nye kompisen Edmund en sommar när far vill ha dem ur vägen eftersom mamman är sjuk. Edmund och Erik roar sig med att ro och prata enligt ett eget, ganska roligt regelsystem. Henry roar sig med att skriva på sin roman (som handlar "om livet") och med nyss nämnda Eva, oavsett det faktum att hon är fästmö åt traktens svinaktige kändis.
"Mitt liv som hund" är en knappast långsökt referens - säkert för många andra tittare än mig. En svår film att tävla med, vare sig man vet om att man tävlar eller inte. Nu är det dock så att "Kim Novak" drivs mot en specifik händelse på ett annat sätt än "Hund". En händelse som omnämns på förhand som "det fruktansvärda". Innan dess ska dock en riktig svensk sommar avnjutas och nya vänskapsband knytas. Resultatet övertygar inte riktigt.
Det här är en film fylld av antingen halvfyndiga formuleringar som inte klingar särskilt äkta i mina öron eller medvetet tafatta halvmeningar som inte heller klingar så äkta. Småtokiga händelser paraderar förbi tills allvaret inträder för att påminna om det lilla äventyr barndomen är. Jag har svårt att ta till mig det hela, tankarna irrar iväg till bättre exempel på den här väldigt svenska genren.
Eriks vuxna berättarröst (som tillhör en vuxen Erik som återkommer filmen igenom under en resa nerför minnenas väg) är inte särskilt livfull. Sorgligt nog är hans ungdomsvariants voice-over inte mycket bättre. Frestelsen att få med Nessers skrivna ord är begriplig, särskilt när vi utgår från en Succéroman, men det krävs mer än ett pedagogiskt reciterande för att det ska fungera i film. Även vanlig dialog är ofta lite kraftlöst levererad. Som om Asphaugs enda krav på både filmdebuterande huvudrollsinnehavare och veteraner är att ingen ska spela över.
Finns det bara gnäll att bjuda på? Nja, som många svenska filmer känns den på sätt och vis filmad kronologiskt. Hm, va? Jo, det känns som om regi och skådespeleri blir säkrare ju längre filmen lider - om det inte bara är så att man vänjer sig. Slutet är lite överraskande, även om tonfallet är rätt underligt. Edmund är slutligen en rätt trevlig och kul karaktär. "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" är inte en usel film. Den är bara inte särskilt imponerande.
© Anders Lindahl2006-02-13
Tack till SF Video för recensionsexemplar