Hazzans Hollywood: Richard Boone
Hårdför personlighet och ättling till Daniel Boone
NÄR SVERIGES Television för många år sedan beslutade sig för att sluta med den populära westernserien "Cimarron Strip" med Stuart Whitman i huvudrollen, betydde det bland annat att vi gick miste om ett av seriens hårdaste avsnitt med koppärrige och hårdföre Richard Boone i bovrollen. Det avsnittet fick vi i stället se i fjor (2010) när SVT1 plötsligt sände några avsnitt till av serien.
Richard Allen Boone (1917-1981) var sannerligen en av Hollywoods särlingar. Under en lång följd av år var han som yrkesman en av de mest respekterade i Hollywood, samtidigt som han ansetts vara en av de få storstjärnorna som både yrkesmässigt och privat var "en karl för sin hatt". Han hade bl a varit boxare, bartender, målare och oljefältarbetare innan han 1941 värvade sig till US Navy under andra världskriget och tjänstgjorde bl a som kanonjär ombord på en torpedbåt i Stilla Havet.
Av någon underlig anledning (menade han själv) använde Boone sina muckarpengar till att skriva in sig vid relativt nyöppnade Actors Studio i New York 1947 och debuterade samma år på Broadway i Euripides klassiska drama "Medea". Medan Elia Kazan, en av studions skapare, mest använde Boone till att läsa repliker mot redan etablerade skådespelare uppmärksammades Boone av Lewis Milestone som tog honom till Hollywood och ett sjuårskontrakt hos Fox.
1950 fick Boone återuppleva gamla minnen från Stilla Havskriget när han filmdebuterade som tuff marinofficer i Milestones psykologiska krigsdrama "Montezuma" (Halls of Montezuma) mot bl a Richard Widmark, Jack Palance och Karl Malden. Hans hårdföra utseende gjorde honom given i tuffa krigs- och westernfilmer men han fick också göra Pontius Pilatus i Henry Kosters "Den purpurröda manteln" (The Robe, 1953) mot Richard Burton och Jean Simmons och kriminalare i Harry Horners "En studie i brott" (Vicki, 1953) mot Jeanne Crain och Jean Peters. Och året därpå blev han klinikchefen Dr. Konrad Styner i en av televisionens allra första sjukhusserier: "Medic", vad jag minns aldrig visad i Sverige. Serien gick i 59 avsnitt, för Boones del i två år under vilken tid han också hann göra en lång rad både krigs- och westernfilmer.
UNDER RESTEN AV 1950-talet hann Richard Boone med otroligt mycket. Han var med i så kallade B-westerns som t ex Rudolph Matés "Överfallet vid Röda Floden" (Siege at Red River, 1954) mot Joanne Dru och Van Johnson; Hugo Fregoneses "Rebellerna" (The Raid, 1954) mot Van Heflin, Anne Bancroft och Lee Marvin; mot Jack Webb i dennes stilbildande polisdrama "Polisnätet" (Dragnet, 1954); mot Randolph Scott och Jocelyn Brando (Marlon Brandos äldre syster) i H Bruce Humberstones western "Tio desperados" (Ten Wanted Men, 1955).
Under andra hälften av femtiotalet spelade Richard Boone bl a mot Kirk Douglas och Jeanne Crain i King Vidors western "Mannen utan öde" (Man Without a Star, 1955); han kämpade åter mot japanerna i Lewis Seilers Stilla Havs-drama "Battlestations" (1956) med bl a William Bendix och Joseph Pevneys "Stormbåtar till anfall" (Away All Boats, 1956) mot Jeff Chandler och Lex Barker. Och däremellan gestaltade han bl a två så pass skilda karaktärer som president Abraham Lincoln och banditen John Wesley Hardin i olika teveserier.
Han fick återigen spela läkare i Hugo Hass psykologiska drama "Ansiktet i spegeln" (Lizzie, 1957) mot Eleanor Parker och Joan Blondell, som vanligt jämsides med inhopp här och där i olika teveserier. Men nu var han också på väg mot sin första riktigt stora westernserie: "Have Gun - Will Travel" som den professionelle gunfightern Paladin, hela 226 halvtimmesepisoder 1957-1963. En mycket framgångsrik teveserie, tätt följd av "The Richard Boone Show", 1963-64, 22 episoder lysande filmad teater och flera av dem visades med framgång även här i Sverige.
DET ÄR NU Richard Boone blir rejält känd av biopubliken i västvärlden. Något som inte minst resulterar i att han nu är stor nog att själv få välja sina roller - och därtill stor nog att stöpa om sin rollkaraktär efter eget gottfinnande. 1964 gestaltar han indiandödaren Jim Lassiter i Gordon Douglas utmärkta western "Rio Conchos" mot Stuart Whitman, Anthony Franciosa och filmdebuterande Jim Brown. Samma år försökte John Huston, dock förgäves, få Boone och Anthony Quinn att medverka som Little Wolf och Dull Knife i dennes filmepos "Indianerna" (Cheyenne Autumn). Rollerna gick i stället till Ricardo Montalban respektive Gilbert Roland. 1967 gör så Boone en annan otäck hårding mot ingen mindre än Paul Newman i Martin Ritts lika tajta western "Hombre". Samma år möter han Stuart Whitman igen i tuffa avsnittet "The Roarer" i "Cimarron Strip".
Påföljande år möter Boone Marlon Brando i Hubert Cornfields rätt otäcka kidnappingdrama "Natt utan nåd" (The Night of the Following Day). 1969 visar det sig för oss som inte hade en aning om att Richard Boone visst uppskattades av Elia Kazan från teaterskolan och till och med blivit ganska god vän med demonregissören. Boone får en stor roll i Kazans omdiskuterade filmdrama om en karriärist på fall i New Yorks reklamvärld, "Uppgörelsen" (The Arrangement) efter Kazans egen roman mot Kirk Douglas, Faye Dunaway och Deborah Kerr.
SJUTTIOTALET INLEDS för Boones del med John Hustons spiondrama "Brevet till Kreml" (The Kremlin Letter, 1970) mot bl a våra egna Bibi Anderson och Max von Sydow samt Orson Welles. 1971 spelar han för första gången mot John Wayne i westernfilmen "Big Jake" och året därpå blir Boone åter rejält uppmärksammad i westernserien "Hec Ramsey", där han har titelrollen och spelar marshal Ramsey som hellre använder hjärnan i stället för sexskjutaren i ett utdöende Vilda Västern. Den nya tidens detektiv, skulle man kunna säga. Som en Västerns Sherlock Holmes litar han oftare till lupp, mikroskop, fingeravtrycksutrustning och andra moderna hjälpmedel än till sin väl använda sexskjutare som han, om än tillfälligt, lagt på hyllan. Serien gick i USA 1972-74 och jag vill minnas att samtliga avsnitt också visades i svensk teve.
1975 har Boone det säkert roligt tillsammans med två gamla bekanta, Lee Van Cleef och Jack Palance, i en annars otrevlig spaghettiwestern, "Det blodiga gänget" (Diamante Lobo). Men samma år gör han en klurig gammal gubbe i Earl Bellamys betydligt vänligare familjewestern "Against a Crooked Sky". Året därpå blir det så Boone som tar livet av John Wayne i Don Siegels förträffliga western "Den siste gunfightern" (The Shootist), även med Lauren Bacall, Ron Howard och James Stewart. För övrigt Waynes sista film.
Tre år senare spelar Richard Boone mot Robert Mitchums deckare Philip Marlowe i Michael Winners utmärkta re-make av Hawks-Bogart-succén "Utpressning, 1946", nu betitlad "The Big Sleep - Den stora sömnen" (The Big Sleep, 1978), även med James Stewart som general Sternwood, Sarah Miles, Joan Collins, John Mills och Richard Todd. Ledmotivet till filmen använde för övrigt vår karismatiske och sedan länge saknade jazz-radioröst Leif Anderson i sin omåttligt populära radiolångkörare "Smoke Rings".
1981 har Richard Boone huvudrollen mot japanerna Toshiro Mifune och Tetsuro Tanba i T Kotanis drama "The Bushido Blade". Ett originellt samurajsvärd som kejsaren av Japan vill ge som vänskapsgåva till den amerikanske ambassadören blir stulet och stolta samurajer skickas ut för att återbörda svärdet och straffa förövarna. Detta blev Richard Boones sista filmroll. Han avled samma år i strupcancer.
VID SIDAN AV sina yrkesmeriter kastade Richard Boone sig ofta med skärpa in i olika debatter. Bland annat hävdade han att det är på teaterscenen det ska experimenteras, inte framför filmkamerorna. "Det är på teatertiljan det styva yrkesfolket finns, antingen det gäller aktörer, författare eller regissörer", hävdade han. Han flyttade till Hawaii med sin familj i protest mot staten Kaliforniens infama integrationspolitik på skolfronten. Och direkt efter inspelningen av "Big Jake" begav han sig till Israel för att under en tvåårsperiod fungera som rådgivare åt den italienska filmindustrin.
Så visst var Richard Boone en stor personlighet inte bara på filmduken och teveskärmen. Och visst var han mycket riktigt också ättling, i sjunde generationen, till den amerikanska nationens store folkhjälte Daniel Boone.
© hazzan lindström
2012-02-05
