The Dark Knight (2008)

En mörk riddares historia

3 russin

Burtons Batman-filmer rankades ju länge ganska högt, särskilt retroaktivt efter Schumachers klantiga uppföljare, men Christopher Nolan petade effektivt ner dem från piedestalen med "Batman Begins", som gjorde för franchisen ungefär vad "Casino Royale" gjorde för James Bond. Råare, verkligare, mer bakgrund.

Christopher Nolans "Batman" är en ganska jordnära skapelse, boendes i en stad lika verklig som Spider-Mans New York. Det är tillspetsat, men ljusår ifrån både 60-talsseriens camp och Burtons bombastiska scenografi. Karaktären är redan etablerad och nu ställs han, som förväntat, inför sin svåraste utmaning hittills. Det är våldsamt, skickligt och rätt uppslukande och även om det mesta känns igen från en massa olika filmhörn (inkluderandes både "Speed" och "Tombraider") så fungerar det fint.

Harvey Dent (Aaron Eckhart) är Gothams stora hopp, en åklagare som ser till att knäppa maffian på näsan så till den milda grad att de ser sig nödgade att anlita en komplett galning. Eckharts roll rymmer en hel del och han axlar den skickligt. I kamp med de etablerade brottslingarna och deras joker i rockärmen ställs både han, Batman och Gordon (en väldigt vardaglig Gary Oldman) inför svåra dilemman. Maggie Gyllenhaal har liksom resten av staden kärat ner sig i Dent, fast på ett mer personligt plan, och Wayne/Batman är sotis. Men Batman får också åka till Hongkong för en spektakulär "påtvingad utlämning" av en kinesisk revisor. Bland annat... Det händer tokigt mycket mellan intro och eftertexter i den här filmen.

Jag är dock inte beredd på att skriva under på att "The Dark Knight" är Guds gåva till biograferna, vilket verkar vara en utbredd uppfattning i tangentbordsknattrande stund. Det är ambitiöst men inte så idérikt och banbrytande som Nolan om någon borde kunna sno ihop. I bland annat nämnda Spider-Man har de flesta av filmens teman behandlats, kanske inte med samma svärta men ändå med en viss grad av ambition. En film som avstår från charm till förmån för dunklaste allvar har en hel del att leva upp till...

Bland en hel del tematik om hjältens roll i en hård värld finns många och långa actionsekvenser som ärligt talat är rätt ordinära. Ta gärna en titt på "Matrix Reloaded" för lite perspektiv. Bilar kraschar, Batman slåss, ibland med lite gadgets. En sekvens där en fordonsjakt ständigt kryddas med små utrop från skurken är rentav rätt dålig. Tills lastbilen välter över ända...

Det finns också ett antal scener som kanske, om man inte vet hur lång filmen är, kunde misstas för Den Stora Finalen. Flera av dessa tillspetsade situationer är effektiva (särskilt Det Stora Båtbeslutet) men deras avtryck hinner blekna när nästa stora uppgörelse, överraskning eller svåra val tar upp hela duken. När det faktiskt börjar närma sig slutet är det nästan lite långrandigt.
"Du ska minsann också få veta hur det känns när..."
Ja ja ja, tjöta...

Tillsammans med modifikationer på kostym och fordon har Wayne också utvecklat övervakningsverktyg som kunde vara en kommentar till FRA-lagen, eller kanske snarare The Patriot Act. Sådär lagom ballt, om du frågar mig.

Det är som du säkert vet istället en flottig, humörlöst garvande och kanske egentligen inte särskilt rolig Joker som lyfter filmen till dess högsta höjder - eller djupaste mörker - och får Nicholsons variant att kännas lika ointressant som extravagant. Jokern är i salig hädangångne Heath Ledgers redan på förhand omtalade tolkning en nedslående men helt fascinerande mix av kaos, nihilism och anarki - plus några skratt förstås. Som texten "Up" på en lapp, till exempel. Mycket lustigt i sitt sammanhang. Han är en hands-on-kille som själv är mitt i smeten och utan minsta sorg ser sina tillfälliga, och ofta sant galna, hejdukar decimeras en masse. Han delar "Seven"-John Does förkärlek för att skicka diskutabla budskap och placera människor i omöjliga sitationer och är lika ointresserad av egen förmögenhet och, rentav, överlevnad. Att sedan jämföra med Jigsaw vore väl en förolämpning, men här finns ett par scener som påminner illavarslande mycket om "Saw"-filmerna.

Storheten i Ledgers tolkning är lika uppenbar som svårdefinierad. Hans bästa svada börjar med "I'm like a dog chasing cars". En blivande klassiker till kortmonolog törs jag lova.

Jokern är en ganska tragisk figur, men som namnet antyder ska man inte lita för mycket på de berättelser som kanske hade kunnat tjäna som en ursäkt för hans världsfientlighet. De motsäger varandra helt, och är förstås "skämt" de med.

Batman själv, åter Christian Bale alltså, är rätt trist när man tänker efter. Michael Keaton gav ändå rollen en viss "quirkiness", om engelskan ursäktas i väntan på godtagbar svensk variant. Bales Batman är allvarlig och pumpad men som kostymerad brottsbekämpare är han aldrig mer än respektingivande (och överdriver den farliga rösten till det nästan komiska) och som sitt alter ego Bruce Wayne är han nedtonad och lite färglös. Wayne, likt Don Diego i "Zorro", får gärna vara lite mer av en dandy och åtminstone se ut att hitta lite glädje i att sätta sprätt på förmögenheten. Det är ju också en del av rollen.

Hur långt vi än kommit ifrån Adam West-seriens färggranna kulörer och campiga ton så har skurkarna samma namn och attribut. Här skapas en ny/gammal sådan på ett ganska intressant vis. Ganska. Mer än så säger vi inte här...

Den mest cyniska delen av mig undrar om "The Dark Knight" har fått en hel del extrapoäng genom att de skickligt lyckats hålla piratkopiorna från marknaden lite längre än vanligt och därmed "tvingat" folk till bion, där ju alla filmer blir lite bättre.

Vad exakt som är filmen hjärta och kärna är inte helt självklart - särskilt om man jämför med dess nyligen (och gissningsvis tillfälligt) nedpetade medtävlare på IMDB-toppen. Det finns rentav minst två Nolan-filmer som jag personligen rankar betydligt högre. Både "The Prestige" och "Memento" ger något nytt, något eget. Jag hittar inget sådant här. Nolan gör vad som gjorts så många gånger förr - inte minst i serietidningsgenren. Förvisso bättre än de flesta, men det är väl det minsta man kan begära av en så begåvad herre.

Men svärtan finns här och visst är "Dark Knight" sevärd. Den är precis som "Batman Begins" inte riktigt så bra som "alla" sa, men eftersom hajpen är ännu högre den här gången så räcker det ganska långt med att vara en liten besvikelse.

© Anders Lindahl
2008-08-11

© 2007 Warner Bros. Ent. Foto: Stephen Vaughan
Heath Ledger i "The Dark Knight"

© 2007 Warner Bros. Ent. Foto: Stephen Vaughan
Bruce klädde alltid upp sig i överkant när han skulle ut på stan. (Christian Bale i "The Dark Knight")

© 2007 Warner Bros. Ent. Foto: Stephen Vaughan
Plötsligt fick Jokern en märklig känsla av att vara förföljd. (Christian Bale och Heath Ledger i
"The Dark Knight")

Originaltitel: The Dark Knight
USA, 2008
Regi: Christopher Nolan
Med: Christian Bale, Heath Ledger, Aaron Eckhart, Michael Caine, Maggie Gyllenhaal, Gary Oldman, Morgan Freeman m.fl.

Genre: Action, Drama, Kriminalfilm, Mystery, Thriller
Svensk biopremiär: 2008-07-25
Hemmabio: 2008-12-10
Teman: Superhjältar

Relaterat: Batman (1989) Batman Begins (2005)


Ingår i följande teman


Superhjältar





     

Dela |