Eagle Eye (2008)
Övervakningsthriller för curlinggenerationen
Det börjar illavarslande. Jerry (Shia LeBeouf) hittar en massa vapen och spionprylar i sin lägenhet. Hans mobiltelefon ringer och en okänd röst talar om för honom att han har trettio sekunder på sig att fly innan FBI kommer och tar honom. Det är början på ett märkligt uppvaknande för Jerry. För mig känns det som om någon snott delar av inledningen av "The Matrix" och trott att ingen skulle märka det.
Det är inte heller den enda film som får upplåta sina idéer till "Eagle eye"; Hal från Kubricks "2001", eller snarare hans syster, spelar en avgörande roll i filmen och Tony Scotts "Enemy of the State" har haft ett stort inflytande på den här produktionen. Om man är välvillig skulle man kanske kunna se det som kreativa lån från de fyra manusförfattarna och regissör Carusos sida, men den delvis tyskproducerade filmen har, i Tyskland då, undertiteln "Ausser kontrolle" och det är snarare tappad kontroll det faktiskt handlar om.
Hursomhelst, det är inte bara Jerry som tvingas på flykten. Rachel (Michelle Monaghan) skickar sin trumpetspelande son till en konsert i Washington, men får snart veta att hans liv är i fara om hon inte gör exakt som den okända rösten säger.
Jerry och Rachel jagas över stad och land i en allt blodigare katt-och-råtta-lek, och de får hela tiden instruktioner från sin allvetande övervakare. "Sväng höger", "Gå genom dörren", "Lägg dig i kofferten". Övervakaren jämnar vägen för våra motvilliga huvudpersoner, ser till att alla trafikljus är gröna, alla dörrar öppnas och alla polisbilar krockar. Jerry och Rachel behöver inte ta några initiativ eller fatta några beslut och det hela liknar allt mer den ultimata actionfilmen för curlinggenerationen.
Övervakningsfilmer är alltid spännande på film. I verkligheten måste det kännas rätt tungt att behöva titta igenom timme efter timme med inspelat material för att möjligtvis hitta ett litet guldkorn. Tyvärr känns det lite på samma sätt med "Eagle eye", där dessutom guldkornen antingen är så försvinnande små att det knappt är värt besväret, eller helt enkelt "lånade" från någon av de filmer som nämnts tidigare.
"Eagle eye" har gott om actionsekvenser och det borde vara en rätt underhållande popcorn-rulle, inte minst om man som jag gillar högteknologiska leksaker på film. Men icke, handlingen är för tillkrånglad och, i ärlighetens namn, korkad för att engagera. Skådespelarna har inte mycket att jobba med, eftersom det aldrig är de som driver dramat framåt, men Shia LeBeouf är ju heller inte mycket till aktör. Och actionscenerna är mest högljudda, skrikiga och, efter ett tag, det värsta av allt för en actionscen: långtråkiga.
"Eagle eye" borde ha varit en intensiv, spännande och eventuellt en gnutta tankeväckande övervakningsthriller/action. Tyvärr blev den tvärtom en tröttsam, långsökt, högtravande och illa sammansatt sörja som bara har ett förlåtande drag. Den får mig att vilja se om de filmer den lånat sina bra saker från.
© Andreas Hallgren2008-12-04