Kärleksförklaring till celluloid med speciell satsmelodi

[ 2013-08-21 , Johan Lindahl]

Det sägs ofta att svenskar sjunger när vi pratar. Men troligen inte lika mycket som Mark Cousins. Det vill säga den irländske dokumentärmakaren som berättat om filmens historia nu i sommar på SVT, en serie på väg mot sitt slut. Den där besynnerliga satsmelodin är både hypnotisk och en smula irriterande. Jag antar att han kan ha förlorat tittare redan vid första vinjetten på grund av det. Men, men - trots flera andra invändningar man kan rikta har jag uppskattat resan från 1890-talet och framåt, med utgångspunkt från en epok i taget, sammankopplat med vilken påverkan just den perioden haft på fortsättningen. Eller med vilka föregångare som sått fröna till en särskild scen i en utvald film. Ungefär. Lite förvirrande ibland, men OK. Metodiken ställer vissa krav på publiken, men ciceron Cousins ber knappast om ursäkt för det.

Tempot kan tyckas tålamodsprövande och hans prioriteringar högst personliga, men det händer något hela tiden. Mr Cousins driver på och analyserar på ett sätt som troligen mest tilltalar andra entusiaster, så kallade cineaster - vad det nu innebär egentligen. Och hur många gånger har han lyckats klämma in orden "passion" och "innovation" med vördnadsbjudande tonfall? Nu när odyssén går mot sitt slut kan man i alla fall konstatera att han hunnit med mycket och från många delar av världen, vilket inbegriper sådant som vi kanske aldrig hört talas om förut. Tidiga stumfilmer och slapstick i svartvitt, pionjärer från flera kontinenter, den politiska filmen från 1970- och 80-talet och så vidare. Han skummar över en del kanoniserade verk snabbt och lättvindigt men fördjupar sig i sina speciella favoriter med illa dold eufori över chansen att göra just det; knäppa de stora, i hans ögon, överskattade elefanterna på näsan och lyfta fram exempelvis en minimalistisk iransk arthousefilm som kanske varit på väg att falla i total glömska. Det påminner mig om inte annat om att det alltid finns mycket kvar att upptäcka från svunna tider.

Mer än en renodlad expedition genom filmhistorien är "The Story of Film" en meditation över ett medium och dess möjligheter.







     

Dela |