The International (2009)

Euro-thriller med knapp styrfart

...eller, rubriken kunde också vara: "Johan Falk på nya äventyr", för att titta på Tom Tykwers "The International" kan onekligen få en att tro att det är en tidig visning av Anders Nilssons nya film man bevittnar. Med vissa undantag dock, som att den är snyggare filmad, att engelskan är bättre och att Clive Owen är oändligt mer bekväm framför kameran än vad Jakob Eklund någonsin blir. Men förutom det är sig mycket likt...

"The International" är en lite märklig men väldigt passande titel. Det är ju just vad det är; en internationell produktion som flänger runt i Europa och USA, blandar språk och skådespelarursprung i sann EU-demokratisk anda i skildringen av Interpolagenten Salingers (Owen) vilda jakt på en elak storbank. Just denna bank har gott om skumraskaffärer, inte minst inom vapenhandeln i tredje världen, och de drar sig inte för att röja personer som vet för mycket ur vägen. Det gör det svårt för Salinger och hans FBI-kollega Eleanor (Naomi Watts) att hålla liv i eventuella vittnen länge nog för att dra banken inför rätta. Och alla är inblandade, mer eller mindre.

Det är väl också något av filmens motto, i så måtto att den har något, nämligen att vårt kapitalistiska samhälle gör oss alla till medspelare och medhjälpare i ett system som, i sin mest cyniska form, enbart handlar om pengar, skuld (monetär såväl som annan typ) och rättslöshet. Filmens tajming kunde väl på denna front inte vara mycket bättre. Felande banker, råbarkad kapitalism och systemkritik är väl högst aktuella teman så här i recessionens 2009.

Nu är det knappast så att Tykwer i första hand har velat göra ett genomtänkt politiskt ställningstagande med "The International". Åtminstone hoppas jag inte det, för i så fall lyckas den dåligt med det. Jag får aldrig känslan att det är av allt överskuggande vikt att skurkbanken verkligen stängs ner eller att bovarna får vad dem tillkommer. Huvudproblemet engagerar helt enkelt inte tillräckligt mycket, och naturligtvis blir dramat lidande av det. Salingers moraliska dilemma blir också rätt platt, trots ett gott arbete av Clive Owen, genom att alltför många klichéer och påklistrade sentenser har smugit sig in i manuset.

"The International" är en rätt enkel action-thriller och som sådan har den onekligen en del förtjänster. Inte minst stoltserar den med ett väldigt bra bildarbete signerat Tom Tykwers huscinematograf Frank Griebe. Därutöver formligen frossar filmen i arkitektur, från storslagna glasbyggnader, modernistiska parkeringshus och funkiskontor till arkitekturklassiker som Hagia Sophia, Galleria Vittorio Emanuele II i Milano, Hauptbahnhof i Berlin och Guggenheim-muséet i New York. "The International" är nästan som en guidebok, vilket är till gagn för estetiken men menligt för dramatiken.

Som många tidigare filmer i euro-thriller-genren far "The International" runt bland Europas sevärdheter på ett närmast pliktskyldigt demokratiskt vis. Återkommande exposéer, där en ny stad, ett nytt språk och nya karaktärer ska introduceras, skapar tyvärr en del trista raksträckor i vad som understundom annars är väl fungerande action. Detta tillsammans med den inte så engagerande grundstoryn gör att det inte kan bli aktuellt med annat än ett måttligt "godkänt" i betyg för "The International". Utan Clive Owen, Frank Griebe och personerna som scoutat och ordnat tillstånd för filmens sköna inspelningsplatser hade betyget inte kommit ens i närheten av den trea som det nu blir.

© Andreas Hallgren
2009-02-24

Originaltitel: The International
USA / Tyskland / Storbritannien, 2009
Regi: Tom Tykwer
Med: Clive Owen, Naomi Watts, Armin Mueller-Stahl, Ulrich Thomsen, Brian F. O'Byrne m.fl.

Genre: Action, Drama, Kriminalfilm, Thriller
Svensk biopremiär: 2009-02-20
Hemmabio: 2009-07-08

Relaterat ur russinbloggen
2009-08-06: Bli inte ovän med Owen

Sök