Boogie Nights (1997)

Everyone is blessed with one special thing

På papperet låter premissen bakom "Boogie Nights" ganska stollig. Burt Reynolds spelar porrproducent och gamle Mark "Good vibrations" Wahlberg spelar en välutrustad porrskådis och vi följer dessa genom en episk historia genom 70- och 80-talets porrindustri. På vita duken är det dock annorlunda. Paul Thomas Anderson tar vägar med sin film, där ingen trodde att han skulle gå.

"Boogie Nights" är en smärtsamt brutal odyseé i människans uppgång och fall samtidigt som hela filmen andas en hjärtlig ironi över både tiden den utspelar sig i, såväl som det minst sagt udda karaktärsgalleriet. Mark Wahlberg spelar Eddie, en kille som upptäcks av Jack Horner (Reynolds) och görs till stjärna över en natt, främst då på grund av Eddies ganska påtagliga underliv. Livet hos Jack och hans stjärnor blir som ett udda men samtidigt helt naturligt familjeliv. Detta understryks också genom att Eddies riktiga föräldrar som figurerar i början av filmen, uppför sig på ett sådant sätt att det ganska snart står klart att Eddie vill bort ifrån dom. För att markera den totala metamorfosen tar Eddie sig ett nytt namn: Dirk Diggler.

Dirks fortsatta resa genom 70- och 80-talet blir en resa ner i helvetet, med nyårsafton 1980 som brytpunkt. Då rasar hela den fasad som funnits under 70-talets glada dagar. Känslor ersätts med plastighet, lycka med knark, kvalitet med kvantitet och film med video. Producenten Jack Horner kan inte längre göra biograferotik utan tvingas sänka sig ned till massproducerad videoporr utan den passion och sexighet han och hans skådespelare eftersträvar.

"Boogie Nights" är en veritabel berg- och dalbana i känslor, men den är samtidigt väldigt rolig. Anderson krämar som vanligt ut det allra bästa ur sitt skådespelargarde bestående av bland andra William H. Macy, Julianne Moore, Philip Seymour Hoffman och Philip Baker Hall som allihop återkom i den underbara "Magnolia", även den regisserad av Anderson. Värt att notera är dock att både Wahlberg och Reynolds är väldigt, väldigt bra och vem hade kunnat tro det?

Anderson gör film och inget annat och de två och en halv timmarna flyger förbi. De snabba klippen och det fabulösa kameraarbetet som verkar vara som ärvt direkt från Scorsese och hans klippare Thelma Schoonmaker, gör naturligtvis sitt till men det går inte att förneka att "Boogie Nights" är ett mästarstycke även i manusstadiet. Värt att nämna är även ljudmixningen och det coola soundtracket som blandar kända och okända artister som på olika sätt kommenterar filmen.

Varför får den då inte fem heta russin? Jo, det har med karaktärsbeskrivningen att göra. Flera karaktärer känns bara som verktyg för att förverkliga vissa idéer som manusförfattaren eller regissören tänkt på. Sedan glöms de bort. Ta till exempel Seymour Hoffmans orolige, olyckligt kära homosexuella karaktär. Efter hans huvudsakliga scener under 70-talet glöms han bort. Han finns med men säger oftast ingenting och vi får aldrig någon slut på hans röda tråd. Likaså Don Cheadle som större delen av filmen reduceras till enbart ett skämt, ett roligt sådant förvisso, men än dock bara ett skämt.

Fundera dock inte på om du ska se Boogie Nights eller inte för det ska du. Om inte annat för att se en film av regissören som jag förutspår kommer att bli en av 2000-talets allra största. Paul Thomas Anderson.

© Johan Hultgren
2001-07-25

DVD / Blu-ray

Den svenska utgåvan är helt adekvat, med mycket trevlig extramaterial, bland annat ett informativt kommentarspår med PT Anderson. Dessvärre har den en förmåga att inte funka i flera DVD-spelare.

Den engelska utgåvan är pan&scan:ad från sitt originalformat 2,35:1 till det smalare 1,85:1 och är således inte att rekommendera.

Fans till filmen bör således fokusera på den amerikanska dubbeldiscaren från New Line. Uppsnyggad bild och vassare ljud och framför allt mer av det kvalitativa extramaterialet. Förutom kommentarspåret som finns med på den svenska utgåvan så finns ännu ett kommentarspår där PT Anderson åker hem till skådisarna som är med i filmen och pratar om deras upplevelser av filmen. Det känns faktiskt rätt bisarrt men givetvis skoj att höra en bakfull Marky Mark sitta och kommentera med slamret av ölflaskor i bakgrunden. Många roliga bortklippta scener finns också med på den andra skivan.

Originaltitel: Boogie Nights
USA, 1997
Regi: Paul Thomas Anderson
Med: Mark Wahlberg, Burt Reynolds, Julianne Moore

Genre: Drama, Komedi, Sex

Dela |