Den vita filmen (1994)

Den "svaga" länken i sviten

3 russin

Avsnitt No 2 i Kieslowskis trilogi, inspirerad av den franska flaggans färger, börjar med en skilsmässa.
- Äktenskapet har inte fullbordats, förklarar Dominique (Julie Delpy) i en fransk rättssal.
En gång älskade hon Karol Karol (Zbigniew Zamachowski) men inte nu längre. Han lyssnar på översättningen till sitt polska modersmål, går sedan avsides och tömmer magen från munnen över kaklet i klosetten. Han är utkastad.

Temat här är väl den alltid omdebatterade jämlikheten, men som alltid (nästan) med Kieslowski  (och som i många tematiska filmer av den här typen) är det inte glasklart vad han egentligen säger om den. Beska droppar bjudes, men det är samtidigt en roande resa full av detaljer som återkommer i sviten, knyter ihop den och visar att delarna hör ihop. Juliette Binoche (kärnan i "Den blå filmen") är exempelvis med i några sekunder, lätt att missa om man blinkar till i fel ögonblick, när hon av misstag kliver in i den kammare där Karol förlorar sin fru men omgående ombeds lämna lokalen. Och den stackare som förgäves försöker lämna sin last i en återvinningsbehållare är en röd (och blå och vit, kanske) tråd i serien.

Men vad händer med Karol? Efter ett sista försök till försoning sätter han sig på tunnelbanan och försörjer sig som näsduksmusiker. En landsman löper till hans undsättning och hjälper den passlöse Karol tillbaka till Polen på ett sätt som inte bör rekommenderas och som de flesta flygbolag snabbt skulle avslöja - men inte det här. Det slår nästan slint, men väl hemma börjar Karol åter klippa damerna som saknat honom på salongen. Just det, han är frisör till yrket. Men han ger sig också på affärer. Och det går bra, men något saknas i hans liv. Framgången fyller inte hålet i själen och han funderar på hur han någonsin ska få visshet om exfruns verkliga känslor för honom. Till slut får han en lysande idé... (se vidare spekulationer i Spoileravsnittet)

Men handlar filmen om kärlek eller dess motsats? Och är motsatsen i så fall hat eller likgiltighet? Eller är den rena revanschlystnaden den drivande kraften, som det ytligt sett kan verka här? Det är, som det ofta heter i musiklyrik, en berättelse om två individer som inte kan leva varken med varandra - eller utan. Ett hopplöst företag, men genom uppfinningsrikedom och viljestyrka ger de ändå aldrig upp. Det är egentligen en ganska grym historia, men ofta glimrande galghumoristisk, innan den landar i något som kan kallas gripande. Om man nu förstår vad de menar och varför de gör som de gör. Det handlar, som i Del Ett, mer om känslor än logik. Man kan sätta frågetecken för många punkter, sådant som inte borde fungera men som ändå får passera för att berättelsen ska kunna nå målet.

Hur Vit är filmen? Snön täcker den polska landsbygden i scenerna som utspelas där. Brudklänningen som Dominique bär i de stumma, slowmotionerade tillbakablickarna på bröllopet är bevisligen oklanderligt och oskuldsfullt arsenikfärgad. Men annars är filmen ganska oskönt grådaskig och färgskalan bygger mer på bristen av andra starka tongivande kulörer som, inte minst... rött och blått.

Och det är som vanligt i KK: s värld inte bara bilderna som talar. Publikens fantasi får flöda fritt när han släcker lyset och i ställer ger oss allt annat än subtila fingervisningar genom ljudbandet. Som när den övergivne Karol ringer upp Dominique från en automat, precis i "rätt" ögonblick och hon absolut inte försöker dölja att hon har sällskap. Där behöver vi förresten inte så mycket fantasi.

Räcker tre russin eller blir det automatiskt en dom över "Den vita filmen" som den svaga länken i sviten? Svag är fel ord i sammanhanget. Det är styrkan i de andra två som är utslagsgivande vid en jämförelse.

© Johan Lindahl
2004-03-05

Originaltitel: Trois couleurs: blanc
Frankrike / Polen / Schweiz / Storbritannien, 1994
Regi: Krzysztof Kieslowski
Med: Zbigniew Zamachowski, Julie Delpy, Janusz Gajos, Jerzy Stuhr, Florence Pernel

Genre: Drama, Religion/filosofi

Relaterat: Den röda filmen (1994) Frihet - den blå filmen (1993)







     

Dela |