Fantastiska vidunder: Dumbledores hemligheter (2022)

Varför?

2 russin

Det var här jag tänkte att Vidunder-serien en gång för alla skulle förankra sig och förklara sitt existensberättigande. Tredje gången gillt, liksom. Istället blir samma frågor som de första filmerna ställde ännu mer påträngande. Varför finns de? Vem är målgruppen? Folk som gillade den magiska världen, förutom England, det mysiga, de med tiden riktigt engagerande karaktärerna och Harry Potter själv …? Hur sålde de in det här, ens till sig själva?

Jag har alltså sett de föregående filmerna minst en gång var (kanske två gånger, minns inte riktigt), men det krävdes en tiominuters Youtube-sammanfattning av någon som inte heller verkar överdrivet förtjust i dem för att jag skulle känna att jag var någorlunda med i handlingen inför trean. Det hjälpte inte nämnvärt. Det är en film där inte ens manusförfattarna verkar veta riktigt vad de ska göra med sina karaktärer och hurdana de egentligen är. Dumbledore, spelad som ung av Jude Law, framställs som ömsom en person med allvarliga brister, ömsom helt godhjärtad. Han har enligt titeln ”hemligheter”. Vilka då, utöver världens sämst bevarade dito? Det är för övrigt svårt att tro att det skulle ha funnits några starkare känslor mellan honom och Voldemort-föregångaren Grindelwald.

Den sistnämnde spelas, efter att Johnny Depp hamnat i kylan och bara halvvägs rättegångstiktokkat sig tillbaka in i värmen, av Mads Mikkelsen – som gör karaktären snarlik sin Bondskurk i "Casino Royale". Han är inte dålig men jag tror inte på honom. Den monumentalt viljelöse och blide Newt spelas fortfarande av Eddie Redmayne, som kan vara riktigt bra men här inte har mycket att jobba med utöver den troliga instruktionen ”se ännu mer harmlös ut, Eddie!” Jacob Kowalski är rätt sympatisk och kanske är hans kärlek till Queenie det mest mänskliga man tar med sig ur den här ganska opersonliga historien.

Berlin under mellankrigstid med magiska inslag är en hyfsad skådeplats medan scenerna inspelade i Bhutan känns rejält klyschiga. Det finns typiska Potter-teman här, som dragkampen mellan en inkluderande eller elitistisk inställning gentemot mugglare, och några nya ”fantastiska vidunder” som fortsätter att inte fascinera mig nämnvärt. De karaktärer som återkommer används rent allmänt mycket mindre intressant än vad som borde vara acceptabelt med tanke på hur mycket jobb det är att faktiskt iscensätta en film. Hade de inte kunnat lägga tio minuter till på manuset, och hittat på en eller två lite bättre twistar? Som rentav överraskade?

Jag vet som sagt inte varför de här filmerna finns och varför jag försökt intala mig att de ändå ”har någonting”. Det är inte uselt men det engagerar mig inte, och samma barn som glatt kan tänka sig att se om hela HP-sviten ytterligare en gång mottar förslaget om att se dessa filmer med ett ”ja … det kanske vi kan".

Om den förmodade idealmålgruppen känner sig nödgad att vara diplomatisk är det rätt uppenbart att det saknas något.

© Anders Lindahl
2022-06-18

© Warner Bros

Originaltitel: Fantastic Beasts: The Secrets of Dumbledore
USA / Storbritannien, 2022
Regi: David Yates
Med: Eddie Redmayne, Katherine Waterston, Dan Fogler, Alison Sudol, Ezra Miller, Johnny Depp, Jude Law,

Genre: Äventyr, Fantasy
Svensk biopremiär: 2022-04-08
Teman: Harry Potter


Ingår i följande teman


Harry Potter





     

Dela |