The Favourite (2018)

Elegant elak och egensinnig historieskrivning

5 russin

Egensinnig. Epitetet används ganska frikostigt, men grekiske regissören Yorgos Lanthimos har väl ändå gjort sig förtjänt av det. För att sätta saker i perspektiv: av regissören till ”Killing of a Sacred Deer” kan man förvänta sig lite vad som helst, även mot en historisk bakgrund. Det här är förhållandevis lättsmält. Förhållandevis. Enklast uttryckt en svart komedi med stort underhållningsvärde på en tragisk botten. Ett klassiskt triangeldrama, i viss mån. Det handlar om makt och gunst och eventuellt om vad kärlek egentligen betyder. Om ordet är relevant.

En drottning reagerar Storbritannien med påtagligt konkret hjälp av sin högra hand och confidante, en kvinna som vet var skåpet ska stå. In i residenset rusar framfusig flicka från familj som fallit hårt från hög höjd, men nu själv är redo att manövrera sig uppåt med början som tjänsteflicka. Ett elakt spel tar vid som möjligen mynnar ut i sensmoralen ’var försiktig med vad du önskar dig’. Eller, ’du kanske får vad du vill ha men inte vill ha allt du får’. Eller, ’spelet i sig är det roliga. Allt annat är i grunden tristess.’ Eller... Om det finns en tydlig sensmoral.

Linser byts. I filmkameran. Varierande bildvinklar och vissa förvrängningar förstärker den allmänna vimsigheten, med ett rent klaustrofobiskt drag som bonus ibland. Det varierar som sagt. Det är lite skruvat alltihop, ska jag kanske tillägga hellre förr än senare. Mycket naturligt ljus - eller illusionen av det - och flera nattscener med tända stearinljus. Stämningsfullt men också ett naturligt underlag för intriger och konspirationer.

På sätt och vis finns mycket här som påminner om Sofia Coppolas version av de ”De bedragna” häromåret, men här är berättandet mer koncentrerat och, tja, klatschigt. Dråpligt. Dräpande och direkt. Vi förstår snabbt att det här är ett hov där kampen om att nå drottningens öra är avgörande för framgång. Drottningen själv (vilket inte riktigt preciseras i filmen) torde vara Anne Stuart som i början av 1700-talet regerade de då nyligen sammanslagna rikena England, Skottland och Irland. Här är hon bräcklig, ofta opasslig med häftiga humörsvängningar. Lynnig och bärande på kroniska sorger. Hon har makten på papperet, och manipulation för att styra henne åt ena eller andra hållet pågår frekvent. Men det kanske inte är så enkelt som det verkar.

Krig med Frankrike eller inte? Äta choklad eller stå emot frestelsen och slippa matsmältningsproblem? Vem ska bli den verkliga favoriten i hovet? Viktiga frågor att ta ställning till. Är detta ärekränkning? Eller kanske vi kan handskas lite hur som helst med redan döda regenter. Det ska tydligen också finnas en del bevarade dokument till stöd för storyn. Och kanske har vi mer behov än någonsin av att skratta på maktens bekostnad. Eller förmodligen inte, sett i större perspektiv. Vi lever kanske inte i den sämsta möjliga av världar just nu, men behovet finns där ändå. Och dramedier i historisk miljö, särskilt med sådan här satirisk udd kan vara lämpliga medel att underförstått kommentera nuet.

Och så, dessa tre damer. Olivia Colman, Rachel Weisz och Emma Stone. De kan det här. Framför allt är det roligt att se Weisz i en roll värdig hennes talang som den slugsinta, kallhamrade och elegant elaka Lady Marlborough. Ändå är det väl på de andra två som strålkastarljuset fastnar oftast, på grund av deras mer utlevande, uttrycksfulla roller. De ska ta ut svängarna mer synligt - och det gör de. Överhuvudtaget är det en film där i stort sett allting klaffar. En underhållande, sarkastiskt spetsfundig historia. Och kanske det bästa jag själv har sett det senaste året. Men alla är bevisligen inte sålda på konceptet. Möjligen är det en antingen-eller-upplevelse som kan väcka helt motsatta reaktioner. Sagt som en konsumentupplysning. Och för de som älskar kaniner kan det vara en smula traumatiserande på sina håll. Men jag förutsätter att ingen av de medverkande gnagarna skadades menligt under inspelningen. Sådant brukar inte vara kosher numera.

© Johan Lindahl
2019-02-08

©Element Pictures/20th Century Fox

Originaltitel: The Favourite
Irland/Storbritannien/USA, 2018
Regi: Yorgos Lanthimos
Med: Olivia Colman, Rachel Weisz, Emma Stone, James Smith, Mark Gatiss, Nicholas Hoult, Joe Alwyn, Jennifer White, LillyRose Stevens, Denise Mack

Genre: Drama, Historia, Komedi
Svensk biopremiär: 2019-01-25







     

Dela |