Orphan Black - säsong 5 (2017)

Värdigt slut på vindlande resa

4 russin

- Det har varit en resa.
Något i den stilen säger en av de karaktärer vi följt nu i fem år, i slutet av säsongen. En säsong som jag sent omsider insåg skulle bli den sista. Och då är det väl dags att knyta ihop intrycken och säga något mer sammanhängande om just den avslutande sträckan på den här resan. För en sådan har det varit. Vi har knegat på, mer eller mindre fascinerat i vårt hushåll under samvaron, eller vad vi nu ska kalla det, med det här klongänget. Själv har jag hela tiden brottats med känslan av att serien var som allra bäst under den första säsongen när så mycket var ovisst. Och att händelseförloppet senare ibland varit lite för snårigt för sitt eget dramatiska bästa.

Det är inte bara ett antal kloner att lära känna, så många att det är svårt att hålla räkningen på det totala antalet. Antalet konspirationer i sammanhanget har ibland känts som lika många. Miljön är ju så nutid. Men samtidigt är teknologin och alla implikationer så science fiction-orienterade med så många bollar i rullning samtidigt att det lätt blir förvirrande. Dock. Det har väldigt sällan varit tråkigt eller oinspirerande. Tvärtom nästan ständigt stimulerande och spännande. Påfallande ofta också riktigt roligt. Just den här vildsinta korsningen av konspiratorisk science fiction och situationskomedi har inte alltid landat bekvämt överallt. Visst har de plötsliga förändringarna i tonläge ibland varit lite för skruvade. Men det har också varit en del av charmen. Att det är så mänskligt alltihop.

”Orphan Black” är av flera skäl en serie som ändå mår bäst av att inte dras ut i det oändliga. På så sätt välkomnar jag beslutet att sätta punkt. Serien har inte hunnit med att gå i baklås och tappa tempot, aldrig drabbats av totalt sammanbrott. Tvärtom skulle jag säga att den här sista säsongen varit mer konsekvent och målinriktad än de närmast föregående.

Något som hållit serien i styr under alla dess vindlande förvecklingar har varit skådespelarprestationerna i allmänhet. Naturligtvis i första hand Tatiana Maslany i alla sina klonroller, även om det framför allt handlat om en handfull av dem med streetsmarta Sarah i spetsen. Men visst har Maria Doyle Kennedy varit en klippa som styvmamman, oftast kallad bara S. Och Jordan Gavaris som den lätt excentriske, konstnärligt lagde styvbrorsan Felix. För att nämna några namn ur ett myller av karaktärer och ett som ni redan förstått allmänt - myller. Det känns som om serien nu i alla fall rundat av och knutit ihop sina trådar så gott det var möjligt och på ett tillfredsställande sätt. Man kan frestas tro att en av anledningarna till termineringsbeslutet var det enkla faktum att det varit tidskrävande rent tekniskt att filma alla dessa kloner, spelade av samma person och så ofta förekommande i samma scener. Även om just den logistiska utmaningen i detta sällan är något man tänker på eller störs av medan det pågår. Bara det är ju ett beröm i sig.

Konsumentupplysning för dem som - och naturligtvis finns det många av dem - till äventyrs ännu inte stiftat bekantskap med serien. Börja från början och låt eder sugas in. För den som har gott om tid över under en period kan framförallt de första säsongerna lämpa sig för så kallad bingewatching. När bollen väl är i rullning är det bästa rådet att helt enkelt bara följa med i svängarna. Kaotiskt, lite allmänt konstigt och kataklysmiskt; en dramatiserad version av ’Hela havet stormar’. Samt en del uppspeedade inbyggda illustrationer av etiska spörsmål i tiden. Det har som sagt sällan varit något annat än underhållande. Stundtals även nyskapande, inte bara på det tekniska planet.

Och en sak till förresten. Avsnittstitlarna. Kanske pretentiösa, men ändå… ”The Stigmata of Progress”, ”The Scandal of Altruism”, ”Community of Dreadful Fear and Hate” och ”Nature Under Constraint and Vexed” är bara några av de mer iögonenfallande rubrikerna från åren som passerat. Vattnas det inte i munnen bara av det, så säg?

© Johan Lindahl
2017-11-11

Foto: BBC Worldwide
Klon mot klon. En vanlig syn i ”Orphan Black” under de fem säsonger som passerat i en resa som nu nått sin slutdestination.

Originaltitel: Orphan Black - Season 5
Kanada, 2017
Regi: John Fawcett David Wellington m fl
Skapare/show runner: Graeme Manson John Fawcett
Med: Tatiana Maslany, Jordan Gavaris, Kevin Hanchard, Kristian Bruun, Maria Doyle Kennedy, Evelyne Brochu, Skyler Wexler, Ari Millen, James Frain, Stephen McHattie, Josh Vokey, Rosemary Dunsmore, Kyra Harper

Genre: Action, Drama, Sci-fi, TV-serie

Relaterat: Orphan Black - säsong 1 (2013)







     

Dela |