Aladdin (1992)

Ett steg före

4 russin

Alla har sin favorit-Disney. Det här är nog min, tror jag bestämt. Den är, vid sidan av "Kejsarens nya stil", kanske Disneys piggaste film och en av deras sentida, traditionellt tecknade som hittar bäst balans mellan äventyr och humor.

Filmen före, "Skönheten och odjuret", hade inlett något av en ny guldålder för bolaget. Det syntes att animationens okrönta konungabolag hade hittat modet att vara ambitiösa igen, och dessutom vågat snegla på det här med datorer. "Aladdin" kändes när den kom som det helt rätta nästa steget. Fortfarande handlade det om animerade uppdateringar av klassiska sagor, men humorn kändes fräschare och ungdomligare och de insåg att en riktig stjärna som röstskådespelare kunde vara både ett dragplåster och en tillgång för filmen. Robin Williams är riktigt kul (och Dan Ekborg gör ett fint jobb i svenska dubbningen, måste sägas), en snabbpratande ande som avfyrar eller frambesvärjer anakronistiska referenser på löpande band och likt en Barbapapa på speed förvandlar sig till de saker eller personer han hektiskt imiterar i ett roande tvångsbeteende.

Aladdin själv, en ung, kaxig småtjuv i '1000 och en natt'-tidens Bagdad med apan Abu som bästis och kumpan, lejs under en fängelsvistelse av en synbart gammal gubbe till att hämta en synbart oansenlig oljelampa i en vanligtvis inte synbar grotta. Aladdin får inte röra något annat, vilket han eller snarare Abu gör.

Gubben, som för övrigt är en förklädd Jafar - den tjocke lille sultanens lömske och hypnotiserande rådgivare, med nästan lika lömsk papegoja som sidekick - förvissar sig om att inte lämna några vittnen till lampstölden... tror han. Tråkigt nog för hans del förvissar han sig inte om att han verkligen får med sig lampan, som istället blir kvar i grottan tillsammans med Aladdin, Abu och en väldigt sympatisk flygande matta.

De klarar sig sålunda ut, för att återstifta bekantskapen med sultanens giftasmogna dotter som han träffat när hon var på rymmarstråt. Hon är en ganska viljestark tjej och behöver troligen inte luras på det vis som Aladdin förmodar för att falla för honom, men annars hade vi ju inte lärt oss en Disney-läxa om vikten att vara sig själv.

Lite läxa blir det alltså. Och de där händelserika sång-och dansnumren som man lärt sig att förvänta sig. Det blir också även kul, ibland samtidigt som sång- och dansnumren utspelar sig. Jo, det är sant. Det är, med risk för att låta som en baksidestext, ett roligt och fartfyllt äventyr för stora och små. Det dräller av små sight-gags, som i de gamla Disney-kortisarna, visuella skämt som blinkar förbi på en sekund (fast alla vet ju att det var Obelix som förstörde näsan på sfinxen i Giza...).

När filmen var ny var 3D-grafiken i grottsekvensen häftig och snygg. Nu ser den ut som något från ett gammalt spel. Däremot kan man uppskatta hur de (gissningsvis) använt en digitalt uträknad förlaga för mattans fantastiska rörelser, som verkligen ger den personlighet och liv utan vare sig mimik eller replik.

Men framför allt är det en saga där de klämt in massvis med underhållande magi och på något sätt lyckas kombinera Williams skämtkaskader med en mysig 'det var en gång'-stämning. Och skälet till att det funkar är väl helt enkelt att de har en bra story i grunden. Bättre, törs jag påstå, än den folksaga (där Aladdin för övrigt bor i Kina) som handlingen baseras på. Särskilt Aladdins löfte till anden och konsevenserna av att bryta det är ett bra tillägg.

Det är en extremt västerländsk tappning av en orientalisk saga som eventuellt är påhittad av en fransman (googla eller binga Antoine Galland). För västerländsk, menar en del. Jag menar att den i första hand är kul och mysig och lämnar djupanalyserna åt andra i det här fallet.

© Anders Lindahl
2010-02-12


Tack till Disney för recensionsexemplar

DVD / Blu-ray

På "sing-along"-utgåvan från feb 2010 finns utöver engelskt och svenskt tal och sjung en slags karaokefunktion som säkert kan roa en del.
© Disney

© Disney
En sur apa och en snäll matta

Originaltitel: Aladdin
USA, 1992
Regi: Ron Clements John Musker
Med: Engelska röster: Scott Weinger, Robin Williams, Linda Larkin, m.fl.
Svenska röster: Peter Jöback, Dan Ekborg, Myrra Malmberg, m.fl.

Genre: Animation, Barnfilm, Komedi, Musikal, Romantik, Äventyr
Hemmabio: 2010-02-03
Teman: Disney


Ingår i följande teman


Disney





     

Dela |