Happy tree friends - Overkill (2009)

Kanske lite för mycket av det onda

3 russin

Var det verkligen nästan tio år sedan Happy Tree Friends blev ett online-fenomen? Då var jag nog ett år sen till festen. Den blodiga, brutala festen...

Programmet Flash (som av de flesta betraktas som ett rent animations- och bannerverktyg, även om möjligheterna är betydligt större) kan väl sägas ha skapat ett eget formspråk, med tydliga kanter och jämntjocka färgsjok. Animationen - egentligen resultatet av en önskan att skapa små filer och låta datorn göra jobbet - blir rätt använd en liten spartansk konstform för sig. Applicerat på temat 'gulliga djur som råkar ut för hemsk blodspillan' var konceptet som gjort för att bli omtalat på webben, där eskapaderna visades i korta episoder med början runt millennieskiftet.

Animatörerna på Mondo Mini Series producerade flera direkt-till-nätet-serier, men Happy Tree Friends blev en riktig långkörare. I antal avsnitt i alla fall; den sammanlagda speltiden är relativt blygsam. När succén var ett faktum gjordes även en del avsnitt för TV, utan att nyare distributionssätt som podcasts och YouTube glömdes bort. Kort sagt är chanserna goda att du redan träffat på trädvännerna, men låt oss gå vidare som om så inte var fallet.

South Park dyker osökt upp som referens, särskilt som de små raringarna Kenny-likt både pratar obegripligt och ständigt återvänder från andra sidan utan vidare förklaring, men kanske träffar man närmare om man tänker på Itchy & Scratchy i Simpsons. Korta historier med garanterad grymhet där benpipor och inälvor oftast blir synliga. Vem ska drabbas och hur, är den återkommande frågan och den besvaras snabbt och brutalt. Kanske snurrar en vänlig älg några gulliga djur på en liten karusell. Han snurrar snabbare och snabbare och snart är livsfaran ett faktum. Någon far iväg och tudelas mot en sten, en annan håller sig krampaktigt kvar tills händerna lossnar från kroppen. Eller kanske försöker en myrslok mätta hungern men stöter på brutalt mothugg från den rara lilla myrfamiljen.

Episoderna, oftast 'vitsigt' namngivna, går alltså ut på att någon eller några av de rara och återkommande skogsfigurerna dör och trasas sönder på ett hemskt och gärna oväntat vis, från att inledningsvis ha haft väldigt roligt. När tittarna lärt sig att förvänta sig detta blir det förstås en ständigt upptrappad utmaning att försöka överraska dem, kanske genom att placera ut ett tydligt hot och låta dråpslaget komma från andra hållet. Senare avsnitt kan också vara flera minuter långa, så det finns tid för något som nästan liknar en liten story. Någon vidare punchline serveras inte alltid, men de är duktiga på att slänga in en liten extra grymhet just när man tror att offret har lidit eller dött tillräckligt. Slutligen serveras ett visdomsord typ "Don't forget to floss" eller "Two wrongs don't make a right".

Påhittigheten är ibland mer skiftande än tematiken. En del brutaliteter känns väntade, andra är infernaliskt inspirerade. Om man inte drabbas av alltför stor sympati för de små krabaterna, alltså. Vilka episoder som just du kommer betrakta som 'lite väl' hemska är inte självklart, men nämnas kan att teamet inte skonar föräldrar från att se många av sina värsta mardrömmar realiserade eller till och med diaboliskt övertrumfade. Pop lyckas visserligen rädda lille Cub från att förlora armen i gräsklipparen, men sedan kör han själv över en massa glasskärvor och spik som flyger iväg och perforerar den lille parveln.

Det kan bli lite tjatigt i längden. Första gången en karaktär klyvs på bredden istället för att huggas av på mitten överraskar det, men den visan kan man ju inte sjunga hur många gånger som helst. Å andra sidan finns det också en hel del äkta gapskratt att hitta. "Out on a Limb" med den klantige älgen Lumpy är survivalhumor av bästa snitt, dubbelt skoj om man sett någon av de "Hur jag överlevde mot alla odds"-dokumentärer som florerar på faktakanalerna. Andra favoriter inkluderar episoden med de två ballongflygande katterna som försöker minska lasten genom att mjölka den ko de har stulit. Eller slutet på filmen med den dödliga skräcktunneln på tivoli!

"Happy Tree Friends" funkade väl som bäst som något att tipsa intet ont anande vänner om med en mailad länk eller som stoff för en liten datorsession när festen började tappa fart. Samlade i en stor, slabbig kavalkad som i Overkill-boxen blir bristerna i konceptet mer uppenbara men samtidigt har man ju chans att hitta guldkornen.

© Anders Lindahl
2009-07-07


Tack till Noble Entertainment för recensionskopia

DVD / Blu-ray

Om jag fattat rätt är "Overkill"-boxen helt enkelt tre tidigare separata samlingar plus en bonusdisc med några extra avsnitt. Varje skiva har därför sitt eget gränssnitt, exempelvis i gammalmodigt serietidningsstuk. Trivsamt. Man får testa sig fram bland de obskyrt betitlade extravalen för att exempelvis se avsnitten med kommentarsspår och skisser parallellt med filmerna. Under rubriken Smoochies hittar man interaktiviteter, där alla ens val förstås resulterar i död och elände. Extramaterialet är faktiskt för digert för att låta sig sammanfattas, men några fler nedslag känns motiverat.

På skiva tre ger de sig på Leonard Maltin i en riktigt tafflig parodi på de inhopp han gladeligen gör på Disney's utgåvor. Det är kul att de försöker, även om försöket inte är så kul. Filmen som följer är ett riktigt stiligt (men givetvis övervåldsamt) försök att härma just Disneys äldsta kortisar, med en egen medföljande making-of. Här finns också tre val för kommentarsspår: det 'obligatoriska kommentarsspåret', ett kommentarsspår om det nyss nämnda kommentarsspåret ("it seemed like a good idea at the time"), samt ett kommentarsspår parallellt med lite filmmaterial från ljudeffektsinspelningen. Man kan också slå på ett sådant där informationsspår som visar en ikon vid vissa scener, där man förväntas trycka på en knapp för att få veta mer.

Ja, de har slitit med DVD:erna, och det hedrar dem. Särskilt imponerande är hur de lyckats pressa lite extra känsla av interaktivitet ur det ganska ointelligenta formatet, genom att exempelvis använda funktionen för bakgrundsfilmer för "riktig film". Jag tror i alla fall det är så de löst det.

Kanske kan det ändå tyckas vara överdrivet med så många skivor för så få minuter 'handling', men sådan här grafik, som tar väldigt liten plats på webben, kräver ironiskt nog rätt mycket för att inte bli suddig och blödig när det tar steget över till DVD.

Baksidestexten på svenska utgåvan bör dock starkt fördömas. Den är väldigt töntig. Eller kanske 'helt sjuuukt töntig, asså!' Vem hänvisar till exempel till "Hem och skola" för att vara häftigt provocerande nuförtiden?
Källa: Noble Entertainment

Originaltitel: Happy tree friends - Overkill
USA, 2009
Regi: Kenn Navarro Alan Lau David Winn
Med: Röster: Ellen Connell,David Winn,Warren Graff

Genre: Animation, Komedi, Kortfilm, Skräck, TV-serie
Hemmabio: 2009-05-20







     

Dela |