Rome: säsong 1 (2005)
Ingen Claudius, men på sitt sätt sevärd
Historiska fakta, sådana de nu är med tanke på tiden som förflutit och det begränsade antalet historieskrivare, möter egna påhitt i en serie som lyckas vara både fascinerande och lite frustrerande.
Jag ska tidigt inflika att jag tycker att den här eran är väldigt intressant, och det skadar verkligen inte att dela det intresset för att få ut något av "Rome". Ambitionen att på ett pragmatiskt men levande sätt visa på både samhället och de berömda händelserna i Rom strax före kejsardömets tid är helt i min smak. Utförandet är... tja, bra nog.
För regin står bland andra Michael Apted vilket borde vara ett varningstecken. "The World is not Enough" är en av de svagaste Bond-filmerna någonsin. Utan att bli fantastisk undviker "Rome" dock att uppvisa samma sorts brister.
Caesar är på väg tillbaka från Gallien, där han mosat allt motstånd (utom i Asterix lilla by). För att bli en bra politiker måste man visa att man kan kriga, och med sådana referenser är det förstås dags att ta sin plats i maktens boning. Synd bara att Pompejus inte håller med. I skuggan av deras maktkamp utspelar sig sedan serien.
Två yrkesmilitärer i Caesars armé, plumpe plebejen Titus Pullo (Ray Stevenson i en inte helt misslyckad Russell Crowe-imitation) och den lite mer högdragne centurionen Lucius Vorenus (Kevin McKidd från "Trainspotting"), är våra huvudsakliga ledsagare in i historien. De trivs med sitt jobb, de dödar utan att ifrågasätta och är bra på det. Serien handlar till stor del om deras inte fullt så vanliga liv i en intressant era, med kärleksbekymmer och jakt på framgång eller pengar, men de hamnar också ständigt i utkanten eller mitten av de kända, historiska skeendena och överlever allt som ställs i deras väg med en tur som verkar tyda på att gudarna är deras vänner. Ibland påverkar de rentav förloppen, knappt medvetna om det, på värsta eller bästa Forrest Gump-manér.
Pullo är en skön typ, levnadsglad och jordnära och svår att tycka illa om även när han begår hemska handlingar. Hans kärlek till en slavinna hade kanske i en annan serie blivit något rart och politiskt, här ska man inte räkna med någon idyllisk romantik eller ens någon förändring i hans syn på slaveri i största allmänhet. Till seriens heder glamoriserar man inte människosynen i ett samhälle där hierarki var a och o. Vorenus är lite stelare, rentav principfast, men alltmer sympatisk. Mötet med hustrun Niobe, som han under de mångåriga fälttågen inte kunnat träffa, är närmast skyggt men relationen växer eller återbyggs och blir en viktig del av handlingen.
De stora spelarna på politikens scen är också mycket mänskliga. Ciáran Hinds från bland annat "München" gör en intressant Caesar, Tobias Menzies är en ännu bättre Brutus. Cicero, Pompejus och Marcus Antonius är några andra av de kända namnen som får en ganska övertygande och vardaglig skepnad med hjälp av skickliga och skickligt utvalda skådespelare.
Octavianus (som senare ska bli känd som Augustus, något som serien pratar föredömligt tyst om) är ung och rätt knepig och spelas av Max Pirkis. Huruvida den blivande kejsaren var kär i sin syrra är jag inte säker på att historikerna bekräftat eller ens antytt, men det här är ju HBO där provokationer av den arten är vardagsmat. Han är också inblandad i ett spontant tortyrmord tillsammans med Pullo, på grund av en hemlighet vars tragiska följder låter vänta på sig - men slutligen infaller med en tung duns. En intressant men lite halvfärdig karaktär som troligen får stort utrymme i den kommande andra säsong som har utlovats.
Vart har den omtalat digra budgeten gått? Inte till stora bataljer i alla fall, för det sätts nästan en ära i att hoppa över de fältslag som många filmer hade gottat sig åt. Men väl till övertygande miljöer och kläder och till en dammig känsla av närvaro i en annan tid.
Huvudfokuset ligger ändå på karaktärerna. Intrigvävande kvinnor och konspirerande män, alla med "goda skäl" till sina handlingar, för stundtals tankarna till "Jag, Claudius". Herbert Wise 70-talsserie, som utspelar sig några decennier senare, är i detta avseende mångdubbelt bättre, men det är inte lätt att tävla med en av världens bästa TV-produktioner någonsin. Brutus mor Servilia (Lindsay Duncan) och Caesars systerdotter Atia (Polly Walker) är ändå starka kvinnliga karaktärer, med lustar och ambitioner. Deras och andras amorösa förehavanden skildras förstås på HBO:s opryda manér, se det som en varning eller en rekommendation.
Serien är, om sanningen ska fram, inte briljant strukturerad. I hoppen mellan karaktärerna saknar man ibland röda trådar som kunde givit en känsla av ödesbundenhet och engagemang. Några scener har drag av sensationslusta, andra känns å andra sidan smått poänglösa. Det är helt enkelt inte oavbrutet uppslukande. Men helheten håller. Det är det viktigaste.
Mot slutet av serien belönas också tålamodet rikt, med tragedier, en enormt tung och rentav gripande stridsscen och den händelse vi alla väntar spänt på. Läs mer om denna händelse i spoilern om du vill. Eller se serien.
© Anders Lindahl
2006-06-28
DVD / Blu-ray
Boxen är en synnerligen stabil historia i ordagrann bemärkelse, med typ masonitväggar innanför ytterskalet. På själva skivorna finns några kortare dokumentärer (främst på extramaterialsskivan men även någon enstaka på de andra skivorna), några kommentarsspår och ett häfte som kan vara till hjälp för att hålla reda på karaktärerna och deras släkt-, vänskaps-, -kärleks eller hatband. Toppenbild i 16:9 förstås.
Originaltitel: Rome: season 1
Storbritannien / USA, 2005
Regi: Michael Apted
Med: Ciáran Hinds, Kevin McKidd, Ray Stevenson, Polly Walker, James Purefoy, Tobias Menzies, Lindsay Duncan, Indira Varma, Max Pirkis, Kerry Condon
Genre: Action, Drama, Historia, TV-serie
Teman: Romerska riket
Relaterat: Rome: säsong 2 (2007)
Ingår i följande teman
