Robotar på film

Robotar har varit en stapelvara inom science fiction-filmen, från Fritz Langs "Metropolis" till bedårande Wall-E. En del är snälla och hjälpsamma, andra går sönder och blir farliga och ytterligare andra är rent för jäkliga redan från början. Vissa filmrobotar sticker ut särskilt i mängden och dessa har jag försöka gå igenom i denna text.


Gort
("The Day the Earth Stood Still", 1951)
Roboten Gort är av den stora, tysta typen. Han står mest stilla och iakttar, men när han sakta öppnar sitt visir blir vi väldigt medvetna om att han besitter krafter som kan förgöra mänskligheten om så skulle behövas. Turligt nog är Gort en snäll polisman, men ett visst messiaskomplex gör att vi kanske ändå inte sover helt lugnt i våra sängar under denne polisrobots vakande öga.

Gort spelades av Lock Martin (1916-59) som med sina imponerande 2 meter och 31 centimeter var en av de längsta filmskådespelarna någonsin. Dessvärre var han inte särskilt stark så trådar fick hjälpa honom att hålla upp den tunga kostymeringen.

Robby the Robot
("Forbidden planet", 1956)
När Shakespeares "Stormen" görs om till storslagen science fiction under Lassieregissören Fred Wilcox regi gör också en av filmhistoriens mest berömda robotar debut på vita duken. Robby the Robot designades av Robert Kinoshita för den här filmen, men fick sedan en helt egen karriär med uppföljaren/spin-off:en "The Invisible Boy" (1957) och en rad gästuppträdanden, bland annat i Gremlins från 1984. Robby the Robot är troligtvis den enda rekvisita som har en egen sida på imdb.com.

Daleks
("Doctor Who", 1963 och framåt)
Den här robotlistan skulle brista fullständigt om vi missade att ta med det största brittiska tillskottet bland film- och teverobotar, nämligen Daleks från teveserien "Doctor Who". Dessa utomjordiska varelser är visserligen inte robotar per se, det vi ser är ett slags rustning för den lilla bläckfiskliknande varelsen som ryms däri, men Dalekerna är så fast i gamla, hmm hjulspår, så mekaniska till sitt sätt och så envetet beslutna om att utrota alla andra att de ger samtliga elaka robotar på denna lista något att bita i. Dalekerna skapades av manusförfattaren Terry Nation och designern Raymond Cusick redan i seriens första säsong och deras klassiska nyckelreplik "EX-TER-MIN-ATE!" har sedan dess hörts åtskilliga gånger under årens lopp. Ordet "dalek" finns med i Collins Dictionary med förklaringen "any of a set of fictional robot-like creations that are aggressive, mobile, and produce rasping staccato speech" och 1999 hamnade de dessutom på ett brittiskt frimärke. Inte illa för en förstorad salt- och och pepparströare.

Maria
("Metropolis", 1927)
Robotar på film är ett gammalt påfund. Redan 1927 skapade Fritz Lang och Thea von Harbou en av de mest ikoniska maskinerna på filmduken; robotversionen av arbetaragitatören Maria (Birgitte Helm) i ett tidigt exempel av människa-maskin-interaktion. Robotens utseende har fått låna tydliga designidéer åt en annan filmrobot, nämligen C-3PO i "Stjärnornas krig".

C-3PO / R2-D2
("Stjärnornas krig", 1977, och flera följande)
Anthony Daniels och Kenny Baker är de enda skådespelare som haft framstående roller i alla sex Star Wars-filmerna, och ändå är det försvinnande få som skulle känna igen dem på gatan. Daniels spelar C-3PO, den guldskimrande och ytterst försiktige gentlemannen med Magdalena Ribbing-programmering. Roboten, som vi i de nyare filmerna fått lära oss byggdes av en ung padawan vid namn Skywalker, har med sina later irriterat smått i alla filmerna, men har ändå lyckats skapa ett mysigt samförstånd med den betydligt mer våghalsige pilotroboten R2-D2.

Kenny Baker, 1 meter 12 cm i strumplästen, har hunnit med en del annat än Star Wars-serien, och har varit med i filmer som "Willow", "Amadeus", "Elefantmannen" och "Time Bandits". För R2D2:s röstresurser har Baker dock fått hjälp av ARP 2600, en tidig analog synthesizer. Riktiga Star Wars-entusiaster kan numera ha en egen R2D2 hemma i form av en rörlig videoprojektor. Jag är inte säker på att entusiast är riktigt rätt ord...

Revolvermannen
("Westworld, 1973")
Maskiner som löper amok är inte ett särskilt unikt tema. I Michael Crichton-rullen "Westworld" semestrar James Brolin och Richard Benjamin i framtidens nöjespark där besökarna får ta sig allehanda friheter med robotar i romerska, medeltida eller vilda västern-varianter. Naturligtvis går det på tok och robotarna gör uppror under revolvermannen Yul Brynners ledning. Kanske är det inte så klokt med nöjesparker där man skjuter humanoida robotar för skojs skull? Filmen följdes av den inte särskilt lyckade uppföljaren "Futureworld" tre år senare.

David
("A.I.", 2001)
Humanoider är naturligtvis i fokus även i Spielbergs Pinoccio-saga "A.I." där en sockersöt men välspelande Haley Joel Osment strävar efter att bli en "riktig pojke", och inte bara en robot-dito. Bilden av övergivna, jagade och nergångna robotar på glid är bara en del av filmens stora charmarsenal.

Terminatorer
("The Terminator", 1984; "Terminator 2: Judgement Day", 1991; "Terminator 3: Rise of the Machines", 2003)
En sak kan vi i alla fall veta om framtiden; den ger sig då aldrig. Skynet, typ internet fast utan LOLcats, och dess maskiner slåss i framtiden mot mänskligheten. Maskinerna skickar tillbaka en nästan ostoppbar robot, spelad av den då nästan ostoppbara österrikaren Arnold Schwarzenegger, för att hindra att motståndsrörelsens starke man, John Connor, kommer till världen. I första filmen är Arnold en elaking, men i de senare är han omprogrammerad och snäll och får istället slåss mot de uppgraderade och nästan ännu mer ostoppbara robotarna T-1000 (Robert Patrick i föränderlig toppform) och T-X (Kristanna Loken). Arnold visar dock att gammal alltid är äldst, och ingen av nykomlingarna kan slå originalet, vare sig i slagsmålsscenerna eller i att ha en genuint personlig opersonlighet.

En ny Terminator-film är på gång under 2009, i regi av McG ("Charlie's änglar"). Det finns även en inte helt oäven teveserie, "The Sarah Connor Chronicles", där huvudroboten spelas av Summer Glau från "Firefly" och "Serenity". Ingen Arnold i någon av dem dessvärre.

Replikanter
("Blade Runner")
Rollen som den filosofiska androiden Roy Batty är, i viss konkurrens med "Liftaren", den främsta i Rutger Hauers minst sagt varierande karriär. I Ridley Scotts SF-noir "Blade Runner", en film som är löst baserad på "Do Androids Dream of Electric Sheep" av Philip K. Dick, har människan skapat androider, så kallade Replikanter för att utföra allehanda jobb i de utomvärldsliga kolonierna. Batty och hans vänner rymmer dock i väg på en själssökande resa till jorden för att reda ut ett och annat med sin skapare. Det är huvudpersonen Deckards (Harisson Ford) jobb att jaga rätt på flyktingarna och upptäcker, eventuellt, meningarna går minst sagt isär här, även en del om sig själv på vägen.


Fler robotar... Det finns ju naturligtvis en oändlig mängd fler robotar på film som borde vara med i den här översikten. På vår Facebook-sida kan du öppna ditt hjärta och tala om vilka du saknar.

© Andreas Hallgren
2008-12-10

Sök